Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck, Erik Gustaf Geijers reseanteckningar från England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Gustaf Geijers reseanteckningar från England 43
i tidningarna med samma omsorg som en parlaments debatt, ehuru
litet kan höras där alla skrika. — Missnöjet war i synnerhet
riktadt emot Kemble; Englands första Tragiska acteur, en af de
förnämsta delägarne i Theatern och en af Directeurerna för den. Han
framkallades, urskuldade sig, ville ej ge efter och bortjagades af en
storm af oljud. — Directionen brukte våld emot de oroliga.
Poli-cens hjelp gjorde blott saken wärre. Man öpnade allmänna
sub-scriptioner för dem som blifvit gripna och lagförda. Old Prices^
O. P. war det allmänna ropet, och O. P. blef namnet på ett parti,
liksom N". P. (New Prices) war namnet på det swagare parti, som
höllo med Ägarne af Theatern. Man hade hattar med O. P. uppå.
Man slog en O. P. medalj, som bars på bröstet under striden. Man
hade O. P. solfjädrar, O. P. näsdukar, O. P. wästar och mössor.
O. P. är ritadt på alla wäggar i London. O. P. sattes af
köpmännen på deras salunotificationer ibland annan galimathias för att
fånga John Bulls lättrogenhet. Med skriket af O. P. for ever!
låta tidningsskrifvare utropa sina papper. Man hade en O. P. Dans,
som hwar afton uppfördes af Parterren, och bestod i att hoppa
fram och tillbaka på bänkarna. Man hade en O. P. musik till
denna Dans. Den blef tryckt. Jag har den. Den är med
accom-pagnement af skramlor. — Jag har hört barn, som knapt lärt tala,
roa sig med att ropa O. P.
Tryckta, skrifna, målade placater med ovett mot Kemble och
rimmade och orimmade effusioner af Britisk frihets ända höjdes hwar
afton i Theatern och handklappades. De woro som fanor för att
samla trouppen. — Jag fäste en gång upmärksamhet på en af
dessa fanbärare. Tvenne personer med lurar i hand stodo på
hwardera sidan af honom och intonerade på ett grufligt sätt, under det
segertecknet höjdes. — Stundom woro dessa placater så
oanständiga, att alla quinfolk skydde ur Theatern, som hade något anspråk
på blygsamhet. — Dessa woro i synnerhet rigtade emot de privata
Logerna, som äro inrättade med antichambrar, dit sällskapet kan
retirera undan publikens ögon. — Man påstod att de blefvo voro
gjorda för att där spela ett spel som ej tål wittnen, att de woro
ämnade för de förnämas förnäma horor. — Tidningsskrifvarne togo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
