Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Mortensen, Runebergs förebilder än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 Johan Mortensen
Därmed må nu förhålla sig hur som helst, säkert är, att en
stilskillnad finnes mellan Vargen och Elgskyttarne. Den senare
dikten står afgjordt under tyskt antikt inflytande. Så vidt denna
stilskillnad ger sig uttryck i rent formellt afseende, har jag redan
påpekat den; likheten med Voss framhäfves (Samlareartikel sid. 25)
utan att det för öfrigt afgöres, på hvilken väg Runeberg lärt känna
Voss. Förmedlingen kan enligt min mening mycket väl inskränka
sig till kännedomen om Franzéns öfversättning af "Den sjuttionde
födelsedagen".
Ännu mera afgörande är enligt min mening uppfattningen
af ämnet. Det är som jag redan framhållit tyskt att behandla
ett modärnt ämne i antik form. Vargen är endast en
jaktskildring. I Elgskyttarne är det däremot hvarken jakten eller
kärleksmotivet, som äro hufvudsaken, utan dikten är en sedeskildring
af det finska folket och en beskrifning af den finska naturen. Idéen
till en sådan dikt kunde Runeberg icke finna i antiken. Hvarken
Homeros i sin Odyssé eller Theokritos i sina idyller, långt mindre
latinarne hafva någonsin försökt sig i en sådan genre. Idéen är
modärn, och har sin grund i den förändrade uppfattning af människan,
som framförallt Herder infört i vetenskapen och Walter Scott i
skönlitteraturen. Jag har också betonat, att den senares inflytande
här är nödvändigt för förklaringen. Samtiden, representerad af
Ryd-quist, insåg redan detta. Jag skall senare något återkomma till
denna sida af saken, sedan jag afslutat undersökningen om
Runebergs förhållande till den tyska klassiciteten.
Som jag ofvan nämnt påpekar Söderhjelm i Euterpeartiklen
och andra delen af monografien i långt högre grad än i första delen,
att det finnes likheter mellan åtskilliga tyska författare och
Runeberg. Af de tyska stormän, som påvärkat honom, är det utan
tvifvel svårast att direkt påvisa hans samhörighet med Herder. Det
är lätt att inse, hvarför så är fallet. Herder är en teoretiker, som
utreder nya idéer om historien, människan och litteraturen.
Runeberg rör sig så godt som aldrig i idéernas värld. Men hela
Runebergs folkliga diktning är skapad efter den nya estetik, som
Herder-införde. Hans intresse för Ossian och Homeros, för de serbiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
