Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E. Wrangel, Atterbom och Tegnér. Ett skaldemöte i Lund 1825
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 E. Wrangel
svårt lynne", hvilket sammanställdes med en lefversjukdom eller
med hemorroidalplågor, som drefvo blodet till hufvudet, där han
kände "en grufvelig hetta".1 Det besök i Växiö stift, som han
företog i maj—juni, blef icke till förbättring. På återvägen till Lund
var han ganska sjuk, och Ling, med hvilken han några dagar hade
sällskap, försökte förgäfves kurera honom — det blef blott värre
af Lings behandling, skref Tegnér till Heurlin (den 4 juli 1825),
och han uttrycker sig helt vresigt, ja nästan förbittradt öfver den
gamle vännen. Nu hade man ordinerat iglar, men Tegnér var rädd
att bli förvand af denna kur. Han tillägger: "Geijer väntas i dessa
dagar. Han vore mera välkommen, om mitt lynne och min hälsa
vore bättre." — Det var nu svåra tider i den Tegnérska familjen
— "Mjältsjukans" år. Den för Tegnér så hugneliga vänskapen
med friherrinnan Martina von Schwerin hade nu på våren blifvit
om icke bruten, så betänkligt rubbad, tack vare skvaller och
missförstånd. För en annan kvinna hade en böjelse starkt flammat upp
— det var hustruns bästa väninna eller den hon kallade så, och
denna förhöll sig och måste förhålla sig afvisande. För hustrun
synas dessa år också varit kritiska, och hon hade esomoftast nervösa
anfall.
Det var således vid en allt annat än gynnsam tidpunkt som de
märkliga resenärerna från Uppsala kommo att besöka det
Tegnérska hemmet i Lund. Emellertid blef intrycket därifrån på det hela
angenämt och i visst afseende bättre än man någonsin, äfven utan
att känna Tegnérs sjuklighet, skulle kunnat hoppas.
Malla Silfverstolpe berättar i sin resejournal rätt lifligt om
vistelsen i Lund.2 Alla resenärerna voro väl bekanta äfven för
Tegnérs fru, som träffat dem i Uppsala vid biskopsinvigningen, och
som Malla funnit vara "också hygglig, treflig och lätt att bli
bekant med". Nu var det vid gästgifvaregården i Lund tillsagdt att
man genast skulle skicka bud till Tegnérs, när de väntade kommit.
1 Uttrycket fälles i ett bref till Heurlin af d. 2 maj 1825. Detta bref är
otryckt (och förvaradt i Lunds universitetsbibliotek), liksom öfriga här
citerade, vid hvilka icke annat förhållande särskildt anmärkes.
2 Se Memoarer utg. af Målla. Grandinson, III, s. 145 ff. (om Tegnérs
vistelse i Uppsala 1824 ibid., s. 110 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
