Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Moetensen, Riddar S:t Jöran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riddar S:t Jöran 65
användning af dylika motiv i Faust var det naturligen, som
öfverhufvud väckte till lif det stora intresset för denna sida af folktron.
Ofvanciterade aforism af Livijn vittnar om, huru han under tyska
fälttåget var så öfverfylld af dylika fantasterier, att han hopdrömde
en hel trollroman, som ännu i vaket tillstånd förtjuste honom. I
denna aforism hafva vi första tanken på romanen uttalad i den
form, som den sedan fick.
Det är icke omöjligt, att denna dröm i någon mån varit
bestämd af Livijns bekantskap med E. T. Á. Hoffmanns arbeten. Det
har ofvan påpekats, att man kan spåra en viss likhet mellan
motivet till den syn, som visar sig under Hasselbacksbesvärjelsen och
Hoffmanns lilla skiss: "Die Vision auf dem Schlachtfelde bei
Dresden". Det är icke omöjligt att det är med denna skrift, hvilken
utkom, medan Livijn ännu vistades i Tyskland och hvars ämne
borde intressera honom, som Livijn formerat sin första bekantskap
med Hoffmanns skriftställareskap. I "Samvetets fantasi" (1822)
visar han sig några år senare tydligen inspirerad af denne tyske
romantikers idékrets.
I hvarje fall är Livijns roman skrifven i samma manér som
Hoffmanns berättelser. I dessa blandas dikt och verklighet om
hvarandra till ett fantastiskt helt. En serie af hvardagshändelser
erhålla därigenom att de afspegla sig i ett fantasirikt temperament
en ny och öfverraskande karaktär. Berättelsens händelser hafva med
andra ord två olika valörer, först den reella och under denna en
symbolisk satirisk mening. Öfvergången mellan dessa båda olika
världar förmedlas genom en lekfull ironi och en i prismatiska
färger tindrande humor.
Det behöfver icke efter ofvanstående utförliga redogörelse
för romanen påpekas, att man i Livijns roman återfinner samma
tillvägagående. Klädmäklaren och referendarien äro egentligen
liksom Humblom samtida med Kejsar Diocletianus. Och dennes
frånskilda gemål vandrar ikring i romanen såsom grosshandlaredottern
Mamsell Alexandra Rosengren. Alla de magiska besvärjelsescener,
som aflösa hvarandra, utgöra i själfva verket lika många satiriska
utfall mot olika samtida förhållanden. Livijn var själf medveten
Samlaren 1912. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
