Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter 209
entier et je puis vous assurer, que je n’y ai rien trouvé de semblable.
Allez mon fils, tranquilisez vous, et soyez certain, que ce sont des defauts
de vos verres ou de vos yeux, que Vous prenez pour des taches dans le
Soleil.»1
Ett par år senare fortsättes i Dagligt Allehanda årg. 1775 och
1776 striden om världens undergång. I n:r 294 införes ett bref
adresseradt till professor Christiernin och undertecknadt af Höglärde
Herr Professorens Trognaste Stallbroder Metaphysicus med anledning
af en under Christiernins presidium af en kand. Tegman försvarad
disputation De philosophia falsa, hvari professor Melanders teorier om
världens undergång angripas. I ett post scriptum uppmanas
Christiernin att icke blanda sig i ämnen, om hvilka han lika så litet
förstår att döma som den blinde om färgen utan i stället
vinnlägga sig om att de disputationer som utkomma under hans
presidium måtte innehålla något dugligt. Professor Christiernin
uppträder så i egen hög person. Till försvar för de i afhandlingen
framlagda åsikterna anför han en mängd bibelspråk och finner dessa
vittnesbörd så tydliga och eftertryckliga, "at de kunna göra all
Mathematisk klokhet och uträkning om verldsbyggnadens naturliga
undergång eller omlagning, til en galenskap".
Äfven polemiken i Dagligt Allehanda erbjuder många muntrande
poänger och blottar den gapande klyftan mellan gammal och ny
åskådning. En hofpredikant Waller skyndade sig under pseudonymen
Mathematicus2 Christiernin till hjälp och gaf följande dråpliga,
men för Christiernin icke synnerligen smickrande definition af en
"Metaphysicus": "Uti vårt uplysta tidehvarf, blir den kallad
Philosoph, som uplyft sitt snille öfver minnesvärk och fördomar, som
med en häftig böjelse älskar sanning, som söker gagna
med-män-niskor, och vågar tänka fritt och begripligt om Gud, Verlden,
Människan och Religion: Med Metaphysicus åter menas som oftast
en Scholastisk gräl, en Aristotelisk Pappegoga, en Medelåldrens
Högaktare och en Definitioners Utanläsare, hvars omdöme är utan
1 De artiklar i Upsala tidningar 1773 som beröra denna polemik finnas
i n:r 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 15, 16, 22.
2 Se Annerstedt, o. a.
st-Samlaren 1913. ^4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
