- Project Runeberg -  Samlaren / Trettiosjätte årgången. 1915 /
97

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Studier i Almquists ungdomsdiktning 97

litterärt afseende" aldrig är svensk, utan nödvändigt vill vara
fransk eller tysk. Emellertid förtjänar enligt Almquists mening
hvarken den tyska eller den franska diktningen att kallas "sann" poesi.
Hvad är då "sann" poesi? Almquist anser, att "ännu ingen
Definition varit fullkomligt tillfredsställande öfver Poesien, och nästan
hvar Menniska gör sig derom sitt särskildta begrepp". Och detta
beror på att poesien i grund och botten ej kan bedömas med
förnuftets hjälp, ej kan begreppsmässigt definieras. Det är genom
känslan vi ana hvad sann poesi är:

I den inre, högre Menniskan lefver en Känsla, som föds, da Menniskan
föds, men som genom Uppfostran och Fördomar så ofta utslocknar. — Så
länge denna heliga, gudomliga Känsla lefver, gifver den menniskan en
dunkel aning om hvad Poesie är, och emotsäger genom en obeskriflig vedervilja de
torra Definitioner, som läsas i äldre och nyare Poetikor. Det är just denna,
hos hvarje Individ arbetande, Känsla, som gör, att hvar och en på sitt vis
anar, och i följe af denna aning, söker att uttrycka, hvad poesie, efter hans
mening, är.

Denna tanke, att människan har ett särskildt organ för
poesien i känslan, stämmer ju, som vi se, ganska väl med den roll, som
Almquist enligt Schleiermachers föredöme låtit känslan spela för
religionen. Det synes mig dock, som om Almquist här närmast är
beroende af Novalis teorier. Denne talar ju om ett särskildt "sinne"
för poesien, som har stark släktskap med "sinnet för mysticism".
Det ställe1, som närmast tycks ha inspirerat Almquist, lyder:

Es giebt einen speciellen Sinn ftir Poesie, eine poetische Stimmung in
uns. Die Poesie ist durchaus personell, und darum unbeschreiblich und
nicht zu definiren. Wer es nicht unmittelbar weiss und fühlt, was Poesie
ist, dem lässt sich kein Begriff davon beibringen. Poesie ist Poesie, von
Sprech- oder Redekunst unendlich verschieden.

Portsättningen af Dalmina är till stor del endast ett referat
af Swedenborgs läror. De äro emellertid här på ett rätt
egendomligt sätt kombinerade med modern språkfilosofi. Utgående från den
swedenborgska tesen om det sanna såsom en syntes af det goda

1 Novalis, Schriften, Berl. 1802, II s. 501.
Samlaren 1915.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1915/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free