Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 Martin Lamm
direkt dementera denna uppgift. Då han i företalet till Mythopoiesis
i imperialoktavupplagan skall förklara arten af den "mythiska
poesi", till hvilken han vill hänföra de tre sagorna, anför han
emellertid själf Tiecks berättelser i Octavianus. Kosaura liknar rätt
mycket dessa, under det att Arctura direkt anknyter till Klingsohrs
saga i Heinrich v. Ofterdingen.
Det förefaller i själfva verket otroligt, att Almquist någonsin
själf förbisett detta samband. Den form af symbolisk saga, som han
här företräder, hade ju utbildats, ja, i denna egendomliga form t. o. m.
uppfunnits af de tyska nyromantikerna. Den artificiella mytologi,
hvarmed den rörde sig, hade ju teoretiskt proklamerats af Schlegel
och Schelling och realiserats af Tieck och Novalis. Jag anser det
onödigt att här ingå på någon redogörelse för denna specifikt
nyromantiska diktform, då man kan återfinna utförliga redogörelser
härför i snart sagdt alla verk om den tyska nyromantiken.
Almquist är städse angelägen att framhålla dessa sagors
skiljaktighet från hans swedenborgska andepoesi. I det ofvan omnämnda
brefvet till Jonas Waern säger han om Rosaura, att den icke är
"en berättelse i egentlig mening, icke händ, eller händbar i
verkligheten, utan ett Själens lustspel". Och under det att han anser
den andevärld han skildrat i Murnis äga "ideal verklighet" och
kunna omfattas med verklig tro, betecknar han sina sagor såsom
"sköna fantomer" och deras mytologi såsom rent konventionell;
den består af "personifikater af chemiska, fysiska och stundom
metafysiska krafter" (imp. okt. uppl. II. s. 255). Det är alltså här
endast fråga om allegorier, som af läsaren skola tolkas.
Det är emellertid af intresse att närmare ingå på den
redogörelse för det symboliska framställningssättet, som Almquist ger i
det långa, af Warburg återgifna brefvet till Palmblad. Ehuru han,
såsom Warburg framhållit, sedermera skarpt vändt sig mot det
"allegoriska" skrifsättet och fordrat, att läsaren direkt skall få veta
om författaren afser, att hans verk skall tolkas symboliskt eller ej,
rymma i själfva verket en mängd af hans diktverk — också från
mycket senare tid, — en halfutförd symbolik. Och för såväl sagorna
som Cypressen och Amorina är en direkt kännedom om Almquists
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
