Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Lidner och Stagnelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Sven Cederblad
Ännu några parallellställen:
Och månen bäfvar fram vid näktergalens röst
(Smi. skr. af Lidner, sid. 176.)
Fram öfver böljorna fullmånen skalf
(Sigurd King IY: 47, 159.)
Hos Stagnelius heter det (I: 208), att Luna
Darrar med rodnande hy sagta ur vågorna fram.
Hos Lidner "darrar solen fram".
Främst i ett blodigt moln, ack! morgonrodnan går,
Och solen darrar fram i hennes bleka spår,
Nu öfver jordens klot med nedböjdt hufvud bäfvar.
(Smi. skr. af Lidner, sid. 94.)
Besläktad härmed är en strof i solhymnen i samma dikt:
Gick sorgsna bloss! än rädd och späd
Gick du i moln vid Adams smärta.
Då under edens vissna träd
Han tryckte Eva mot sitt hjerta?
(Smi. skr. af Lidner, sid. 93.)
Dessa strofer ha inspirerat Stagnelius i Afsked till lifvet:
Se! min sol, vid åskors dunder
Sjunker häpen ned i natten
Mellan blodbestänkta skyar,
Och ett dödsmoln höljer verlden.
(11:47, 319 ff.)
Lidner har också uttryckt samma stämning med en liknande
bild:
Ett dystert moln min lefnad höljer,
Och molnet blixtrar hotande;
(Klagan. Smi. skr. af Lidner, sid. 390.)
Beläggen skulle kunna mångfaldigas (Böök anför i sin
kommentar andra parallellcitat, och, hvad särskildt Stagnelius beträffar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
