Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 Henry Olsson
F B.: Om du viker ett steg, har du afsked från oss,
det är lagen, gör se’n som du vill!
Axel: Till ingen mö de fingo vända
sin håg, förr’n Karl tog sjelf en brud.
Hur himmelsblått två ögon lyste,
hur rosenrödt två läppar myste,
hur barmens svanor summo på
sin insjö, likaledes två,
de måste blunda — eller springa:
de voro vigda vid sin klinga.
F B.: Mö är fridlyst å land, får ej komma om bord:
var det Freja, hon sveke dig dock;
ty den gropen på kind är den falskaste grop,
och ett nät är den flygande lock.
Den omständigheten, att skalden i två dikter begagnat sig af
en dylik samling bud för att teckna krigarlifvet, tyder ju på ett
samband mellan de bägge dikterna. Då nu skalden, som ofvan
nämnts, för Vikingabalk haft ett historiskt stöd, en verklig källa,
Halfs och Halfs kämpars saga med de förut citerade
vikingareglerna, under det han beträffande karolinernas "lagbalk" icke
kan hafva haft någon historisk uppgift som grund, så tyder ju
detta på, att den del af Vikingabalk, som innehåller reglerna,
är äldre än Axel. Genom en säkerligen medveten association har
han sammanställt vikingarna och karolinerna. Därvid har äfven
kanske utan direkt förknippning med Frithiofs saga den poetiska
skildringen af drabanternas bragdrika lif kommit att ske i former,
som han redan försökt vid teckningen af vikingatidens kämpe.
Särskildt frappant är det, att bland de stadganden, som i
Vikingabalk gå tillbaka till en fornnordisk källa och äfven finnas i Axel,
förekommer ett så ovanligt som den vid jämförelsen ofvan sist
placerade "celibatslagen". Äfven denna förefaller nämligen att gå
tillbaka till Halfs saga, fast meningen där är en helt annan, i det
den tycks vara en poetisk ombildning av orden "aldrig hertogo de
eller fångade de kwinnor".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
