Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Lindstén, Några brefutdrag rörande Utile Dulci i början af 1780-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 Gustaf Lindsten
examinera sig mera i Philosophien. Jag tror snart, at de vilja göra mig
til Ordens Satir: Jag satiriserar utan all ända; och Gud vet, hvar jag får
alla dårskaper ifrån: jag är rättnu en annan Kexell, fast ej på Högvakten.
De skratta, och jag sjelf vet knapt hvar åt. Annars är ej stort angeläget
passerat i Orden. Tredje Graden har varit öpnad och 5 befordrade. Månge
voro kallade men få utvalde, Theologice; förlåt mig! Den nyheten torde
dock ej vara Dig obehaglig, at vår 4 Del nu hunnit under prässen: i går
hade Kellgren correcture med sig up. Han har nu ändteligen, hunnit, at göra
alfvare, sedan han måst utstå et allmänt kältande. Hans utlåtande därom
torde vara poetiskt, men låter för prosaiska öron något gröna gångiskt
och mindre passande efter vår kanske dumma moral. Han säger: Jag har
nu fådt 4 Delen under Trycket, och hoppas snart kunna slå eder i halsen
därmed: energique expression!
Westberg till Knös 21 juni 1781 (B. II, 55).
— — — Nu borde jag väl skicka Dig det länge omtaldte Talet; men
springdagarne hafva nyss tagit en ända för mig, så at jag ej hunnit. Det
blir et nytt ämne til bref. I dess ställe skall jag nu roa Dig med det Tal,
som Exp. Secret. Elis Schröderheim upläste i Allmän Orden, vid et
tilfälle, då Öfversten Ehrensvärd och vice LandsHöfdingen och Hof Rättsrådet
Fredensköld hade haft pluralitetén af rösterna emot sig, och lyder, som
följer:
»Ofta har den Styrande Areopagen blandat sig uti Edra allmänna
göromål, altid med den renaste välmening för Samfundets heder och bestånd,
stundom med den myndighet Lag och ordning fordrat, men aldrig af en
mer oförmodad och mer bekymmersam anledning, än den, som i dag tvingar
mig, at begära ordet.
I detta Samfund, redan stadgadt til någon ålder, försvarat och
up-muntradt af den Bäste Konungs beskydd, hedradt med Furstars inträde,
sammansatt af de ypperligaste medborgare, de lyckligaste snillen, musikens
älskare och beskyddare, de namnkunnigaste konstnärer, och hvad som för
Dess sällhet och lugn ensamt vore tilräckeligt, anfört af en Man, hvars
lysande Embete, hvars själs och hjertas egenskaper, hvars ostridiga rätt til
enskild och allmän högacktning hos erkänsamme Samfundets Ledamöter bort
förekomma förhastade beslut, sammangaddningar utan ändamål, hade
Areopagen trodt sig hädanefter endast få njuta frugten af sin nit och uti
til-växten af Dess nöjen och arbeten, se et troget bemödande lyckligt belönt;
Areopagen hade ock hälst önskat, at kunna draga täckelset öfver hvad som
vid sista Allmänna Sammankomsten härstädes händt; men Samfundets väl
kräfver i denna stund mera alfvarsamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
