Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Till frågan om Skogekär Bärgbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 Johan Nordström
Om, såsom jag nyss framkastade, den traditionella uppgiften
om Gustaf Rosenhanes författarskap endast vore oriktig i afseende
på skaldens förnamn och om den af mig föreslagna dateringen af
dikterna håller streck, kunde icke gärna någon annan än Schering
Rosenhane ha åsyftats. Nu kan man ju emellertid mot en dylik
mening göra ungefär samma allmänna invändningar som mot teorien
om Gustaf Rosenhanes författarskap, nämligen att de Rosenhaneska
papperen icke ge någon upplysning i saken och att Schefferus, som
var väl bekant med Schering, icke synes känna, hvem som dolde
sig bakom den bekanta pseudonymen. Möjligen kunde man också,
genom en kanske väl ordagrann tolkning, i sonett 50 finna ett
motargument, i det att skalden där säger:
Dhe wänner ähre kär, som mäst omkring migh boo,
Föräldrar lijka så och dhe migh unna gått,
Jagh ährar alle dhem som sigh til migh förtroo.
Dock torde det icke vara så alldeles nödvändigt att häri se något
bevis på, att skaldens föräldrar ännu voro i lifvet; Vore nämligen
detta fallet, kunde Schering icke gärna ha skrifvit dessa rader, ty
hans fader dog redan 1624, då Schering var femton år gammal.
Å andra sidan kan man däremot icke undgå att finna, huru
mycket förenligare med hvad man i öfrigt känner om honom,
Scherings författarskap ter sig i jämförelse med Gustafs. Först och
främst har man obestridliga vittnesbörd om att han sysslat med
poetiskt författarskap. Hans vetenskapliga intressen och kunskaper
voro säkerligen minst lika omfattande som Gustafs. Om hans
förtrogenhet med fransk, spansk och italiensk litteratur — något som
man af Venerids företal måste antaga förefintligt hos dess författare
— behöfver man icke tvifla. Det psykologiska intresse och
skarpsinne, hvarom Venerid vittnar, finner man äfven prof på i Scherings
Epistola Consolatoria. Och slutligen utgöra hans egna erotiska
upplefvelser, som här ofvan antydts, en mycket antaglig
inspirationskälla till kärlekslyrik af samma art som Venerid och visorna.
Under höljet af all den konventionella sonettfilosofi, som
karaktäriserar Skogekärs dikter, finner man dock ofta en starkt personlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
