Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Gustaf Lindsten, Visan om Konung Gustaf och Dalkarlarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom hvilken konung Hans år 1501 fördrefs af Sten Sture den
äldre. Själfva början öfverensstämmer med rimkrönikans
framställning:
Her Sten stwre opp i dalana drogh
mykit folck han ther wth togh
Och drogh sa sedhen för Stockholms by.
För öfrigt ger den uttryck åt samma antidanska stämning som
andra kända politiska visor från ungefär samma tid.
De flesta stroferna äro gemensamma för bägge visorna. Så är
förhållandet med 1—4, 10, 12—13, 14—15, 16—17, 21 i
Hyltén-Cavallius och Stephens’ edition, hvilka mer eller mindre
fullständigt motsvara respektive 1—4, 6, 7—8, 14—15, 17, 18, 10 i den
här meddelade. Utan motsvarighet i den förra äro den senares
strofer 5, 9, 11 —13, 16, 19, 20, af hvilka dock orden i den nionde
delvis gå igen i den förras strof 23.
Sambandet mellan de båda visorna framgår således omedelbart
vid en jämförelse. Den ena måste vara en bearbetning af den
andra. Det kan väl dock knappast dragas i tvifvelsmål, att den
här meddelade är den ursprungliga. Att så är förhållandet, torde
man ha rätt att sluta af den ålderdomligare formen, omkvädet samt
ämnet. Det är väl ej tänkbart, att en visa, som handlade om
konung Gustaf och dalkarlarna skulle ha stufvats om till en dikt
om Sten Sture och hans förhållande till dalkarlarna. Däremot låter
det mycket väl tänka sig, att glädjen öfver de nationella krafternas
seger öfver den främmande inkräktaren gifvit sig först luft i denna
visa om konung Hans’ bortdrifvande. När sedan en ännu större
insats af dalkarlarna för fosterlandets befrielse från utländskt
förtryck skulle i sång förhärligas, anknöt man till den visa öfver
närbesläktadt ämne, som redan fanns, uteslöt, hvad som ej passade,
men upptog för öfrigt allt som kunde användas. Det är helt
naturligt, att en sådan omdiktad visa, som anknöt till den viktigare
och mera storslagna händelsen, småningom alldeles undanträngde
den andra, som endast tillfälligtvis bevarats i uppteckningen i Skara
stiftsbibliotek.
Visan återges här så noggrant som möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:22:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1917/0202.html
