Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agne Beijer, Abbé Domenico Michelessi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 Agne Beijer
svenska språket, blev det ut ifrån herderska synpunkter han kom
att betrakta det, d. v. s. som ett av dessa primitiva, av
konventionalism och filosofisk tvångsdränering ofördärvade språk, vilkas
charm ligger i uttryckets styrka och åskådlighet, i bildernas poesi
och rikedom. Denna i vårt språks eget väsen grundade egenskap
att kunna uså lifligen afskildra sakerna, at, lika som hörslen wore
passif, det tyckes att idéerne, närwarande och sedde, gå genom
ögonen till sinnet", dess naturliga frihet "från den didactiska
sammansättningens ok" har sedermera, då "Wetenskaper inkommit uti
Norden tillika med Latinska språket, hwilket war ett werktyg
der-til, ehuru den tiden wanskapadt", förädlats genom detta språk,
— även det i likhet med grekiskan ett "poetiskt språk" — och
därigenom kommit fram till "den starka och dristiga gestalt, den
lifaktiga och målande metaphoren, den Grekiska sammansättning af
många ord ihop med få sammanbindningstecken, och den
beqwäm-liga phrasernas omsättning (la commoda inversione delle frasi),
hwilken ... är tienligast at upröra sinnet".1
Det självständiga och nya hos Michelessis översättningar
kommer emellertid bäst fram vid en jämförelse med andra samtida
svenska tolkningar av antika dikter. Närmast till hands ligger det
att tänka på Manderström, dels därför att denne trots sin karaktär
av efter-dalinsk hovpoet — i sina obetydliga piêces fugitives är
nu verkligen Michelessi själv föga annat — var en fint bildad
klassiker och t. o. m. gjort flera översättningar ur grekisk poesi, redan
det märkligt nog för sin tid hos oss, dels därför att han direkt lagt
fram sina översättningsprinciper, i ett tal i Vitterhetsakademien
(hållet 1768 och tryckt i Handlingarna, Del 2, 1776). Redan
Manderström har tagit ett steg framom flertalet av samtida översättare
genom att kraftigt opponera mot den ännu allmänt gängse vidlyftiga
parafraseringsteknik, som kom översättningarna att svälla till ett
1 Det har sitt intresse att jämföra dessa Michelessis idéer med de i viss
mån besläktade synpunkter, som Rudenschöld framlagt i sitt några månader
tidigare hållna præsidietal i Vet.-akad. »Om Svenska språkets art och
närvarande bruk». R. och Michelessi voro umgängesvänner (jfr ovan s. 104), och
säkerligen ha de tillsammans avhandlat spörsmål av denna art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
