Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström: Laurentius Petri Gothus' Strategerna gothici exercitus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laurentius Gothus’ Strategerna
257
monumenta ostendun tur.1 Deinde linguæ ipsius simplicitas & grauitas
uetu-statem sapit, præ reliquis dialectis gentium uicinarum. Yetustas enim sicut
in moribus, Ita & in loquendo modestiam & decorum cum simplicitate
breuitateq; coniunctum amauit & seruauit, monstrosum labiorum inflatis
buecis strepitum summopere uitauit. Nam uerax fuit, ueritatis autem Oratio
simplex est, nec tumidis indiget uerbis. Vt- uideri licet in omnium
anti-quiszima & linguarum fonte Hebræa. In quantum nostri homines ueri Gothi,
Danicam pronuntiationem qua Gothica loquela miserabili flebiliq; modo
fluctuat, laceratur ac torquetur, derident, aspernantur, & contemnunt, notum
est, ut reliquas dialectos cognatas taceam, quæ quo longius à fonte diszident,
eö magis dissonant.2 Hæc enim, si quis consideret, linguis mutandis occasio
semper fuerat. Quis non uidet, Italicam, Hispanicam, Francicam ex una
Latina originem trahere? & tamen nunc inter sese multifariam discrepant,
& quo longius à prima sede populus remotus est, eö minus latinè loquitur.
Ita nunc Noruegiani Dani, Germani, Angli, omnes Gothicè loquuntur quidem,
sed diuersi||mode, prout à prima Gothorum sede & Patria distant & re~[A4v]
moti sunt.
Praeterea ritus & multarum rerum antiquiszimæ appellationes conuincunt,
Suenones & Gothos àoToy&ovaç esse, & non aliunde transportatos (ibi enim,
licet ex Oriente uenerunt, primum Suenones & Gothi, hoc est, Suensche &
Gether appellati sunt, & non in Asia) eorumq; linguam à patribus Hebræis
månare, & non ab alijs gentibus, ut Latina à Græca &c. Resurrectionem
fore mortuorum Gothi semper firmiterq; credidêre,3 suosq; mortuos, non, ut
aliæ gentes, cremarunt, sed möre Hebraico sepulturæ mandarunt, haud dubiè,
ad uocem diuinam à patribus acceptam respicientes, Puluis es & in
pulu-erem reuerteris. Indita sunt & quæ coluêre, idolis nomina sacra à patribus
tradita n"11P.4 qui colebatur pro summo Deo, ]HN5 qui præerat bellicis
negocijs & diuitijs, rVHD0 quæ Dea fertilitatis & fœcunditatis habebatur.
Multæq; aliæ appellationes sunt, ut Jrøin D^^ "ID \>12W }^7 &c. quæ
sunt simpliciter Hebrææ, quibus nostri homines utuntur. Nec difficile est
1 Jfr Joh. Magnus, a. a., lib. I, cap. VII och Olaus Magnus, Historia de
geniib. septentrionale lib. I, cap. 34 och 36.
2 Jfr Joh. Magnus, a. a., lib. XXIII, cap. XXI. (Oratio Hemmingi
Gaddi).
3 Jfr Joh. Magnus, a. a., lib. I, cap. XIII.
4 miri» töra, ’Iag’, den gammaltestamentliga lagen. Jfr Thor!
5 jHtf* ’äáön, ’herre’, i synnerhet med suffix »Herren» = Gud. Jfr Oden!
6 fTH!D> pöriiä, »fruktbärande». Jfr Frigga! — Jfr om dessa tre
gudomligheter och deras dyrkan i Upsalatemplet Joh. Magnus, a. a., lib. I, cap. IX.
7 Det är ovisst, vilka svenska motsvarigheter, Laurentius Petri Gothus
tänker sig till dessa ord: jSrøin, hösfän, ’fräls dem’, G^D&’, säniaiim, ’himlar’,
"ID, bar, ’son’, ’pDX1 id?amin ’han tror’ (iömin, ’dagars’), pi, daiiän, ’domare’.
17 — 2398. Samlaren 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
