Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Grape: Tidsrörelser inom studentvärlden i Uppsala 1792—1793
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 Anders Grape
respondenser från Stockholm sina läsare upplysningar om vad som
försiggick i den lilla svenska universitetsstaden. Vissa av dessa
notiser äro direkt värdefulla, under det att ett och annat får skrivas
på de grundlösa ryktenas och den fria fantasiens konto.
Redan i namnet »konvent» låg ju också, åtminstone för den
som icke var närmare förtrogen med terminologien inom
studentvärlden, någonting skrämmande. Ehuru detta ju torde vara den
äldsta benämningen på nationernas sammankomster1 — vare sig
deras syfte var allvarliga förhandlingar eller muntra libationer —,
så spårade givetvis vid denna tid den lyhörde i namnet en återklang
av det franska Nationalkonventet, som 1792 hade störtat monarkien
och proklamerat republiken och jämlikheten och som nu i januari
1793 lät Ludvig XVLs huvud falla för bilan. Att en uppfattning
i denna stil verkligen förefanns på allra högsta ort ge hertiginnan
Hedvig Elisabeth Charlottas dagboksanteckningar för mars månad
17932 vid handen, däri bl. a. omtalas, att man »för någon tid sedan»
i Stockholm »erhållit kännedom om att Uppsala studentkår instiftat
ett slags nationalkonvent efter franskt mönster» o. s. v.
Det är emellertid icke uteslutet att man av särskild anledning
ansett sig åtminstone tills vidare böra avstå från ett ingripande
mot konventsrörelsen, nämligen av hänsyn till den jubelfest, som i
början av mars 1793 skulle firas i universitetsstaden för att
hög-tidlighålla 200-årsminnet av Uppsala möte. Det är möjligt att man
avsiktligt velat undvika att genom en dylik åtgärd försätta sinnena
i uppror. Ty även detta förutan motsåg hertigen dessa
högtidligheter, som såväl konungen som regenten måste övervara, ingalunda
utan fruktan och bävan. Stämningen sonderades genom utsända
kunskapare, och ännu kort förut synes man ha varit allvarligt be-
1 Det torde t. o. m. kanske med en viss rätt kunna sägas, att det är ur dessa
konvent som de organiserade nationerna så småningom framvuxit. Och det kan
tilläggas, att även uttrycket ’National Convent’ påträffas i studentterminologien
både i Uppsala och i Lund mer än ett århundrade innan det franska konventet
konstitueras (jfr t. ex. G. A. Gustafson, Gotlands i Upsala studerande nation,
Ups. 1878, s. 36; M. Weibull, Lunds univ.s historia, D. 1 [2:a uppl.], Lund 1918,
s. 65; A. Lindqvist i Akademiska föreningen 1880—1911 (Lund 1911), s. 135). Men
fransk timbre hade ordet säkerligen även i Gjörwells öron, då han ännu 1796 i
brev till Tengström talar om »Nationalkonventet» såsom en av de faktorer (vid
sidan av »Kantiska klubben och dess insurrektioner»), som »så skrämt renlärige
föräldrar ifrån att skicka sina barn till Upsala, att Lund därigenom sett sin
akademiske folknummer förledet år stiga från 300 till 500» (Gjörwell till Tengström
den 1 mars 1796, orig. i Helsingfors univ.-bibl.; anfört av G. Castbén, Frans
Michael Franzén i Finland, Hfors 1902, s. 206, not 3).
2 Hertiginnans Dagbok, 4, s. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
