Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mann a Sa mf un cl 6 5
dag i veckan hemma hos Sturtzenbecher. Som bekant var denne en på
sin tid mycket känd swedenborgsk skriftställare, vars livs stora
patos var förkunnandet av följande sats: »Den Allsmägtige styr
allt som Han vill, eljest är Hans magt inskränkt, och då är Han
ju icke Allsmägtig».1 Konsekvensen av denna tes blev läran om
alltings godhet inför Herren, i vilkens hand människan är ett
viljelöst redskap under alla livets förhållanden, även på brottets vägar.
Då dessa teorier först framställdes i skriften »Tröst för den
Brottslige af en Känslofull» (1817), föranledde de åtal av myndigheterna
och utdömande även av rättrogna swedenborgare, bland vilka den
kort efter avsatte statskyrkoprästen J. Ty beck yttrade sig i skriften
»Hvad är Christlig Sanning om Gud» (1818). Mårten
Sturtzenbecher eller »Gubben», som han kallas av förbundsbröderna, var
emellertid en hedersman, om han också med sitt ständigt vakna
disputationsraseri har drag av Erasmus Montanus och om också
hans reformprojekt och världsförbättrarenit ha den likheten med
hans åsikter om cirkelns kvadratur2 att vara en kvacksalvares. Han
var en direkt arvtagare och förmedlare av 1700-talets mysticism
och sammanställdes längre fram av Almquist med den gamle
Svärmaren Anders Collin. Det hade högeligen intresserat honom, säger
den på all sektreligiositet uppmärksamme författaren i brev till
J. A. Hazelius 14 sept. 1826, att i Collin göra bekantskap med »en
i Böhmes hemligheter långt kommen Person, likasom vi i
Sturtzen-becher hade sett en lefvande Individ, under all sin vandel
genomträngd af Svedenborg». Detta uttalande torde ungefär riktigt
taxera hans betydelse för kretsen liksom ett av J. A. Hazelius
i hans självbiografiska uppteckningar »Mitt Hjertas Dagbok» :
»Sturtzenbecker blef en ny bekantskap som också inverkat på mig. Han
uptar fatalismens idée i ett djupt andeligt Inre.» Särskilt torde
hans propaganda till förmån för brottslingarna och hans allmänna
toleransidéer ha övat inflytande, i viss mån även hans allmaktsteori.
Översteprästen inom samfundet var givetvis Love Almquist,
och vid hans sida stod som biträdande förkunnare Janne Hazelius,
vilken med sitt aktiva temperament verkade som ett
sammanhållande och i mästarens anda livligt stimulerande element.
Belysande för dessa tvenne mäns ställning inom kretsen är ett yttrande
av Öfverberg i brev till Olde 28 maj 1821: »När jag blir så renad
1 Tidens Ande, Skådedikt, 1825, s. 19, ock f. ö. genomgående i lians skrifter.
2 Fördomsfria Tankar om Åtskilliga Ämnen, 18:35, s. 174.
5—24255. Samlaren 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
