Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige. Av Alf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4 Alf Kjellén
(del I, 1911, s. 244), där stycket utan vidare benämnes »ett tredje
påskdrama».
Med utnyttjande av rikligare källmaterial är det möjligt att
närmare bestämma passionssångens karaktär. Den handskrift, som
Schück stöder sig på, förefaller vara utskriven av en Robertus
Paschatii Jenecopensis. Emellertid förvaras det en annan
handskrift i Växjö, och åtskilliga dylika finnas i andra svenska bibliotek,1
som innehålla versioner av samma passionssång. I samtliga utgöres
texten av Johannes’ evangelium 18. kap. v. 1—19. kap. v. 30 utom
i »Svensk koralbok.» och Skara musikhandskrift n:r 6, som endast
nå till 18. kap. v. 36 (de äro av allt att döma fragment).
»Gihlovius»-handskriften har säkert innehållit hela den vanliga passionssången,
men nu fattas ett par blad i mitten och troligen ett blad i början.
Handskriften från Västerås innehåller föga mer än Jesu ord samt
det som säges av judarna.
Texten är alltså konstant.2 Visserligen finns det åtskilliga
språkliga skiljaktigheter mellan de olika dokumenten, och även
smärre variationer ifråga om val av uttryckssätt, men de sakna allt
litteraturhistoriskt intresse. De verkliga tillsatserna till Johannes’
evangelium äro lätt räknade. I »Svensk koralbok» finnes efter kap.
18, 27 ett inpass om Judas (== Matt. 27: 3—4) och i Växjöhand-
1 De allra flesta har redan Tobias Norlind anfört i sitt arbete Latinska
skolsånger i Sverige och Finland (Lunds universitets årsskrift 1909, s. 170). Här
nedan följa som n:r a och b de passioner, som hittills icke hava blivit beaktade,
och vidare upptagas av de kända passionerna sådana, där jag funnit årtal och namn
i handskrifterna, som verkligen kunna tjäna till ledtråd vid bedömande av deras
ålder. Handstilen tyder på 1600-talet.
a) I Växjö stiftsbibliotek »Gihloviushandskr.» (osign. oktav). Omedelbart
efter passionen »Anno 1716 d. 20 Jannuarij Fredericus Seidentopf».
Enligt Växjö skolas matrikel, Växjö 1921, s. 55 för år 1713: Friedericus
Christianus Seidentopf Gymnasii Cantoris filius 7 Va ann.». Torde vara
densamme, som varit passionens avskrivare.
b) I Linköpings stiftsbibliotek »Koralbok» (osign. kvart).
c) I Kungl. Biblioteket, Stockholm, »Svensk Koralbok» (osign. oktav, i index
årtalet 1699).
d) I Västerås stiftsbibliotek mus. hdskr. n:r 8 »bassus primus» (i 2-bas- och
2-diskantpartierna före »Deus misereatur» årtalet 1697 och på pärmen
till 2-diskantstämman årtalet 1626).
e) I Skara läroverksbibliotek:
1) Mus. hdskr. n:r 3 (på tredje bladet årtalet 1645);
2) Mus. hdskr. n:r 6 (på förpärmens insida: »Haquinus Torstani Koth»).
Måste vara indentisk med den i Warholms Skara stifts herdaminnen
(del I, Mariestad 1871, s. 531) omnämnde Haqv. Thorst. Koth († 1654).
Inget årtal visar tillbaka längre än till slutet av 1500-talet.
2 Den musikaliska formen är också densamma. Härtill återkommer jag i det
följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
