Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almquists Sviavigamal. Av Hjalmar Sundelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 Hjalmar Sundelöf
fått till uppgift att under dagen med skaror ta av klövern på en
äng och under natten åter sätta fast varje stjälk på sin rot (sid.
219 f.), skulle vara hämtad ur Hyltén-Cavallius’ och Stephens’
samling Svenska Folksagor och Äfventyr I (sid. 229), vars första häfte
utkom år 1844.
Någon detaljerad plan för sin »Sverigehistoria» uppgjorde nog
Almquist aldrig. Men om han fortsatt sina berättelser, hade han
kanske införlivat både Gustaf Vasa i Dalarne och Ryska minnet i
Norrköping med Sviavigamals sagocykel. Redan från början av sin
författarbana drevs han av ett begär att skriva något, som kunde
bli »ett helt Folks egendomsläsning».1 Med sina folklivsskildringar
i slutet av 1830-talet var han på god väg att kunna nå detta mål.
Men som han framhöll i sin artikel om folknöjen2, gällde det icke
bära att skriva om folket utan också att skapa en bildande och
roande läsning åt folket. Hans medverkan i den Lundequistska
folkskriftsserien var ett led i denna strävan. Men även hans
fornnordiska sagocykel får man helt visst räkna hit. Vad Almquist vid
denna tid närmast avsåg med sitt författarskap, var väl att i en
serie genrebilder måla en bild av Sverige och svenskarna i såväl
nutid som förgången tid. Programmet för denna verkligt svenska
diktning meddelade han först i Svenska fattigdomens betydelse 1838.
Hur Almquists intresse under dessa år alldeles särskilt upptogs av
svenska förhållanden, framgår bl. a. därav att han nu också
förberedde »en fullständig historisk och geografisk ordbok öfver
Sverige».3 Detta jätteverk kom emellertid aldrig till utförande, i likhet
med så många andra av Almquists planerade arbeten. Med de
historiska berättelserna blev det också jämförelsevis klent beställt.
Det så stort anlagda Sviavigamal blev ju aldrig mer än en torso.
Man skulle på Almquist och hans sagocykel i viss mån kunna
till-lämpa, vad han själv år 1826 skrev om svenskarna och deras
företag: »Innevånarne hava mycket en egenskap att ledsna i sina
företag, avbryta vad de börjat, somna in, eller börja på annat sätt.
Detta är beklagligt; men naturligt. Sedan de med stor användning
av kraft, — ej alltid eftertänksamt, — begynt företag av vidsträckta
förhoppningar: finna de understundom, såsom det händer på jorden,
1 Lamm, a. a., sid. 99.
2 Saml. Skr. 9, sid. 208.
3 R. G:son Berg, Almquists bok om Sverige, i Sv. Dagbl., landsortsuppl
3% 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
