Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: J. A. Hazelius' ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. Hazelius’ ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid 157
på marken som i en säng. — Se så ungefär tänker jag. Om detta
anses löjligt är det mig likgiltigt. Anses det för Jacobinistiskt, kan
jag blott försäkra att jag föga känner dessa märkvärdiga menniskors
satser, men att jag ej gillar deras gerningar.
I sin patriotiska iver hade Natt och Dag, full av
verksamhetslust och intresserad militär som han var, börjat inrikta sig på en
reformering av svenska armén. Sina lärospån och närmaste
erfarenheter hade han gjort vid Svea livgarde, där han sedan 1812 var
fänrik och där general Sandels var hans chef. På våren 1815
förelåg resultatet av hans arbete, en liten broschyr med titeln Project
till en ny organisation af svenska arméen af N***. Den blev mycket
onådigt upptagen på militärt håll. Den unge fänriken var en
skoningslös kritiker, och bland annat hade han fällt en del närgångna
3rttranden om kamrater och förmän, som ansågos påkalla räfst; efter
en del obehag för författaren arrangerades emellertid saken genom
transport till annat regemente och utrikespermission, och han avreste
sommaren 1815 till Tyskland. Om sakens proportioner kan man få
en ungefärlig föreställning genom en källa, som icke tidigare
använts och som jag därför citerar, landshövding Hampus Mörners
Några glada och sorgliga minnen af en lång lefnad (Falun 1848,
s. 161 ff.). Mörner, som i febr. 1815 blivit utnämnd till konungens
överadjutant och innehade kommendantstjänsten för Stockholms
garnison, säger sig böra väl känna till denna affär, då Natt och
Dag »var så tillsägande egentligen min adjutant och skulle
dageligen skrifva den dag-rapport, hvilken af mig aflemnades till
Öfverkommendanten». Jag anför fortsättningen ordagrant:
Natt och Dag var en fattig gosse, hvilken lärer utmärkt sig vid
Krigs-akademien, och på den grund erhållit den för en yngling verkligt
förmonliga posten, att vara Stabs-adjutant vid
Öfver-kommendantsexpeditionen. Han hade, så mycket jag vet, rena seder, var arbetsam
och mycket kunnig. Troligen hade han gått långt, om han egnat sig
till fortifikationen eller Fältmätnings-korpsen; till Linie-Officer syntes
han deremot ej ämnad. Han var liten och späd; utan att han saknade
personligt mod, tycktes det mig likväl, att honom fattades den raskhet
och eld, som erfordras för att föra trupp. Han lemnade mig den lilla
brochyr han utgifvit af trycket, hvilken blef orsaken till hans olycka.
Skriften innehöll mycket af hvad som nu utföres af våra trupper, och
den utmärkte General Björnstjerna, hvilkens omdöme öfver militäriske
saker man med skäl kunde hysa förtroende till, tror jag äfven ej
ogillade den så alldeles. Men det syntes i alla fall obetänksamt, att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
