Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronologiska randanteckningar till Fänrik Stål. Av Martin Lamm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kronologiska randanteckningar till Fänrik Stål 191
där ßuneberg i sina kommande dikter ej glömma att besjunga »de
tappra tvillingshjältarna Duncker och Malm».1
Om man antager min hypotes, att Euneberg redan vid
sägen-diktandets begynnelse planerat en ramdikt om fänrik Stål, men
sedermera — efter ’Sveaborgs’ skrinläggande — avstått från denna
plan och först skrivit dikten ungefär ett år före första häftets
utgivande, får man en förklaring till att fänriken i detta första häfte
ej alls spelar den berättarroll, som ramdikten kunde ge
förhoppningar om. Blott dikten ’Kulneff’ är lagd i hans mun, antagligen
därför att Euneberg just här ville visa, hur utmärkande för 1808
års finska krigare förståelsen för tappra motståndare var. I den
andra samlingen har ju fänrik Ståls gestalt fått en helt annan
betydelse. På ett flertal ställen är han uttryckligen angiven såsom
sagesman, i andra dikter uppträder han själv livslevande i sällskap
med studenten; vi få spridda uppgifter om hans militära karriär
och hans olika befälhavare och krigskamrater, och i dikter som
’Fänrikens hälsning’ eller ’Fänrikens marknadsminne’ anges det
redan genom titeln, att det är han, som för ordet.2 Hur
betecknande är det ej för Runebergs förändrade förhållande till fänrik
Stål, att han begynner den andra samlingen med att dikta den
sistnämnda dikten, ’Fänrikens marknadsminne’, där, såsom Hjertén
framhållit, fänrikens egen person är inflätad på ett mer
konstnärligt och verkningsfullt sätt än i någon annan av sägnerna. Den
sena tillkomsten av Fänrik-Stål-dikten har, såvitt man kan se, haft
en avgörande betydelse för hela det första sägenhäftets karaktär.
För den andra samlingen av Fänrik Ståls Sägner föreligga
betydligt mer exakta dateringar av Strömborg än för den första; han
säger själf (a. a. IV, 2, s. 102 ff.), att han kunnat få bestämda data
för alla sägnerna i den andra samlingen, utom för ’Von Essen’ och
’Bröderna’. Beträffande dessa tvenne visar emellertid Emilie
Björkstens dagbok, att han misstagit sig i sina kronologiska hypoteser.3
1 Söderhjelm, Ur Runebergs brevväxling, Skr. utg. af Sv. Litt.-sällsk, i
Finl. 105, s. 174.
2 I slående motsats till förhållandet i den första samlingen, införes här fänrik
Stål även på ställen, där det skulle varit enklare, om han ej varit berättaren. Så
t. ex. i ’Munter’, där han — då blott furir — är en av de sex deltagarne i Munters
begravning. Hans egentliga uppgift blir ju här ej att berätta, utan att i oratio
recta återgiva korpral Buss’ liktal, vilket upptager 22 av diktens 29 strofer.
8 Att dessa — trots detta — bibehållits både i supplementbandet till
Strömborgs Biografiska anteckningar (Sv. Litt sällsk, i Finl. CXCII 1927) och i den
nya upplagan av Söderhjelms Runebergsbiografi kan väl blott bero på förbiseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
