Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Lidnerstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidnerstudier 213
Zachariæ (Die Pilgrime auf Golgatha, 1756).1 De märkligaste verken
i genren uppstodo emellertid inte på tysk botten utan i Norden.
Mästarna här voro Johannes Ewald och Bengt Lidner.
Det är beträffande den senare av vikt och intresse, att man
kan fastslå, att han själv räknat med att hans oratorieserie skulle
tjäna som textunderlag för musik. Oratorierna skulle prydas »med
Musik, componerad af wåra största Mästare», framhålles det
uttryckligen i prenumerationsanmälan. Det är emellertid föga troligt att
skalden vid denna tidpunkt verkligen upptagit förhandlingar om
denna sak med några bestämda musiker, lika litet som man kan
anta, att han för den konstnärliga utsmyckningen av sitt verk satt
sig i förbindelse med den i anmälan omnämnde berömde
illustratören. Lidners ovan citerade brev till Patrik Alströmer låter oss
emellertid veta, vilka han räknat med som eventuella kompositörer
Det heter där: »Musique af Gretry, Naumann och Uttini blir äfven
tryckt jämte kopparstycken af Chodowiecky.»2 Gretry har Lidner
med all säkerhet lärt känna under sin vistelse hos Creutz. Den
belgiske kompositören var som bekant nära vän med den musikaliskt
intresserade svenske ministern. Det kan nog sättas ifråga, om den
berömde förnyaren av den komiska operan, som från och med
1700-talets sista år vunnit stort erkännande här uppe i Sverige, varit
rätte mannen för den uppgift, Lidner tillärnade honom. Valet av
den tyske och den italienske kompositören var däremot lyckligare.
J. G. Naumann, som vistats i Sverige i samband med den nya
operabyggnadens invigning, hade själv med framgång försökt sig som
religiös kompositör. Detsamma gäller i någon mån om Francesco
Antonio Uttini. Denne var mest känd och uppskattad för sina
operakompositioner men hade också prövat sina krafter i den nya
genren med ett oratorium över samma tema, som Lidner valt, La
Passione de Gesü Christo Signor Nostro, uppfört på Riddarhuset den
24 mars 1776.3 Det kan också påpekas, att en annan utlänning,
som under början av 1780-talet gjort en insats i den svenska huvud-
1 Om detta tyska oratorium jfr Arnold Schering, Geschichte des Oratoriums
(Kleine Handbücher der Musikgeschichte nach Gattungen, Bd III), Leipzig 1911,
s. 360—70; artikeln Oratorium i Johan Georg Sulzer, Allgemeine Theorie der
schanen Künste (1771—74) samt Johann Joachim Eschenburg, Entwurf einer
Theorie und Literatur der schanen Wissenschaften, Berlin und Stettin 1783, s. 161.
2 Samlaren 1912, s. 184.
8 Jfr Tobias Norlind, Svensk musikhistoria, 2:a uppl., Stockholm 1918,
s. 168.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
