- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 15. 1934 /
34

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lejonet från Norden. Av Johan Nordström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Överallt i den väldiga litteratur av agitatoriska flygskrifter [1]
, av hyllningsdikter [2], biografiska och historiska skildringar [3], som
snabbt växer upp kring Gustav Adolf, finner man Lejonprofetians
spår. Och folket sjunger sina visor [4] om ’der Löwe von
Mitternacht’, som enligt bibelns löfte i de yttersta tiderna med fröjd skall
utbreda Guds namn och skydda hans hjord mot papisterna.

På de otaliga ettbladstryck, som med bilder och därtill hörande
text berätta om konungens triumfer för den tyska allmänheten,
är det nordiska Lejonet ett ofta återkommande motiv. Än ser man
Lejonet lämna sitt bergiga hemvist i Norden och från ett skepp med
korsprytt segel beträda den tyska stranden, angripande påvedömets
månghövdade hydra. Än ser man det på jakt efter jesuiternas bisvärm,
som flyktar mot Rom, skymtande vid horisonten. Än kommer Lejonet
i fullt språng utefter ’Prästgatan’ — de rika biskopsstiften vid
Main — och jagar kejsarörnen och svartrockarna framför sig;
därunder läser man verser, som börja: Triumf! Victoria! Der Lew
aus Mitternacht —. [5]

Medaljer och skådepenningar över Gustav Adolf, på vilka denna
tid är så rik, giva nya vittnesbörd. De visa ofta på frånsidan
bilden av ett upprest krönt lejon, stundom mot en skogig
bakgrund, vilket håller ett lyftat svärd i högra tassen, medan den
vänstra vilar på bibeln. Scenen belyses av strålar från Guds öga,
som genombryta molnen. Ibland finner man en förtydligande
omskrift, såsom t. ex. denna: Von Mitternacht komm ich daher, Zu
streiten ist mein gantz Begehr, Will allzeit halten gute Wacht,
Gottes Auge nimm mich in Acht. [6]
Tyvärr är det i allmänhet svårt
att säga, när och av vem dylika medaljer slogos. Oftast tillkommo
de väl på initiativ av konungens beundrare. I andra fall har han
måhända själv låtit utföra dem för att bortskänka som vedermälen
av sin kungliga nåd. En i detta sammanhang högeligen intressant
uppgift finna vi hos en tysk 1600-talshistoriker, som omtalar, att
Gustav Adolf vid sin avfärd till Tyskland låtit slå skådepenningar,
vilkas inskription blott i fråga om de sista orden något skiljer sig
från den nyss anförda. [7] Är detta riktigt, skulle vi kanske här ha
ett märkvärdigt intyg om, att Lejonprofetian lekte i konungens
fantasi och att han hade den honom välbekanta tyska folktron i
tankarna vid iscensättandet av sitt vågsamma företag. Det berättas
också, att han om halsen burit en medalj av detta slag, vilken han
vid ett tillfälle skall ha förärat en borgare i Querfurt. [8] Man får


[1]
Några exempel. År 1630 utkom en flygskrift med titeln Postilion: Oder
Englische Posaun der Heimsuchung, welche mit grosser Stimm, auch mächtigem
Hall und Schall, die Drey schröckliche Wehe, sampt der Stundte der Versuchung
über den gantzen Erdkrayss, und die darauff wohnen, ins gemein der gantzen weiten
Welt intonirt und verkündiget: Vom Löwen von Mitternacht. Nach Anleytt.
und Betrachtung der unter den Sieben in der Offenbarung Johannis eyngeführten
dreyen letzten Posaunen, als nemblich 5., 6. und 7. mit ihrer Specialzeit, klar
und deutlich außgeleget . . . Durch deß grossen, unüberwindlichsten und
Himlischen Löwens vom Geschlecht Juda und seiner Seher: Ob wohl unwürdigen, doch
in der Gnade Gottes gewürdigten Postilion. (Zibrt, a. a., 4, s. 681 f.,
Hohenemsee, Flugschriftensamml. d. J. M. Zum Jungen, s. 123; jfr ock Sudhoff, a. a.,
I, s. 559). — «Der Lew aus Mitternacht, der aus dem Walde brüllet» (Jer. 5, 6)
figurerar i den 1631 i Stralsund tryckta flygskriften Der Mitternächtige Post-Reuter,
Mit vralten Schrifftmässigen Weissagungen, vnd derselben Jubel-frewdigen
Erfüllungen . . . Anno, qvo IesVs VInDICabIt VerbVM VerItatIs. Denna skrift är icke
att förväxla med den ovannämnda (not 99) Deß Mitternächtigen Post-Reutters
Adeliches vnd vntadeliches dreyfaches Paßport. (Se Sudhoff, a. a. I, s. 559;
Hohenemser, a. a., s. 139). — Också från 1631 är Kön: Schwed: Victori Schlüssel.
Mit welchem . . . Gustaphus Adolphus ... in dem Heil: Röm: Reiche Teutscher
Nation, zu desselbigen gefallenen Justici Werckes, vnd Religions Freyheiten etc.
widerauffhelffung, durch so vielen vortrefflichen Victorien, glücklichen ein: vnnd
durchgebrochen hat. Allen Kriegs Fürsten, vnnd deren hohen vnnd niedrigen
Officirern vnnd Soldaten, wie auch ins gemein allen Christen Menschen zuwissen,
groß nötig vnd nützlichen. Beschrieben, vnd auff einem Carttel, sampt
eingeführten etlichen gedenkwürdigen Myraculn, vnd auff munterungs Geschichten vorgestellet,
durch einen Liebhaber teutscher Freyheit. (Se Hohenemser, a. a., s. 142, där
två upplagor av 1631 omtalas). Exemplar i Planerska samlingen, Uppsala
universitetsbibliotek. Se särskilt fol. C2. Jfr Rein, a. a., s. 169 f. — Samma år,
1631, utkom Omen Victorias Bonum, oder Kenzeichen, dess Mitternächtigen
Löuwens, ob derselbe sey, der den Adeler seine Flügel zerbrechen, den Zepter nehmen,
das Römische Bapstumb zerstören . . oder ob man solle eines andern warten . . .
Beschrieben Durch Johannem Frölichium Juniorem, Notarium Reip. Augustov.
Benebenst der Tyllischen Flucht oder Hinganck zu seinen lieben Vater dem Bapst
nach Rom. (Zibet, a. a. 4, s. 687.). — Potestas Aquilonaris. Eine denckwürdige
Missive, Darinnen abgehandelt . . . die dieser Zeit hochnothwendige Frage: Ob auch
die genante Catholische oder Papisten im Reich, sonderlich aber die titulirte
Geistliche in Kirchen, Stifften und Klöstern in jhrem Gewissen für Gott schuldig seyen,
der Königl. Majestät in Schweden das Iuramentum fidelitatis zu leisten, und vor
Ihre Maj. alle zeit und auch öffentlich pro suggestu bitten, Leipz. 1632.
(Hohenemser, Flugschriftensamml. G. Freytag, s. 368; ib. en annan upplaga från samma
år under titeln Das Reich von Mitternacht, etc; ytterligare en annan upplaga,
också från 1632, nämnd i Hohenemser, Flugschriftensamml. d. J. M. Zum Jungen,
s. 157.). Se innehållsredogörelsen hos Rein, a. a., s. 169. — Der lang vorher
geweissagte und gewünschte Held aus Norden, darinnen erwiesen wird, dass viele
und grosse Potentaten viel hundert jähr hero gesehen, was es endlich mit dem
Pabstthum werden würde, und derentwegen dasselbige gehasset, und sich ihm
eifrig wiedersetzet: und ob Sie wohl sich in viel wege dem Pabstthum verpflichtet
gemacht, so haben Sie doch geglaubet, Gott werde einen Helden aus Norden
erwecken, welcher mit Zuthuung der Apocalyptischen X. Königen dem Rom. Stat
Wiedervergeltung thun und abstraffen werde. Frf. 1632. (Warmholtz, Bibliotheca
historica sveogothica, n.r 3700.) Jfr redogörelsen hos Rein, a. a., s. 166, som dock
blott känner en upplaga från 1633. (Dessa båda sistnämnda skrifter åberopas
enligt Rein, a. a., s. 169 i en 1634 i Frankfurt tryckt flygskrift Der güldne Löw im
blauen Feld. Jfr Warmholtz, a. a., n:r 3771.) — År 1632 utkom vidare
Colloquium Politicum, Vber die Frag: Warumb solt ich nicht Schwedisch seyn? Das
ist, Ein kurtzes Gespräch, zwischen einem Kayserischen vnd Evangelischen, da
etliche bewegliche Vrsachen angeführet vnd erörtert werden, Ob man es dieser
Zeit lieber mit dem Schweden, als mit dem Kayser halten söl? Insonderheit Dem
gemeinen Mann, welcher ohne das gantz irr gemacht worden, zu lesen nützlich.
(Enligt Hohenemser, Flugschriftensamml. d. J. M. Zum Jungen s. 147 utkommo samma
år två olika tryck.). Exemplar i Uppsala universitetsbibliotek. Se särskilt s. 33:
Gustav Adolf är den i profetiorna förutsagda hjälten från Norden, som skall
förstöra Rom: Führet er nicht einen Löwen, nicht allein im Wappen, sondern auch
im Gemüth!
[2] Se t. ex. den latinska hyllningsdikten till Leo Septentrionalis i flera
upplagor av Paracelsus profetia (se ovan not 40); sitt stora latinska epos Gustavidos
libri IX, 1632, inleder Venceslaus Clemens (om denna böhmiska exulant se P. Hebbe,
Svenskarna i Böhmen och Mähren, s. 3 ff.) med en dedikationsdikt Ad Leonem
Septentrionalem; i ett Teutsches Gratulationscarmen, 1632 (Planerska samlingen,
Uppsala universitetsbibliotek) hyllas Gustav Adolf som ’Einen Löwen von
Mitternacht, Von dem längstn Daniel gweissagt, Der soll seines Volcks Heyland seyn’ etc.
[3] Sålunda utgav Tübingenprofessorn Iohannes Martinus Aretius
(vanligen kallad Rauscher) år 1632 en skrift om Gustav Adolf, hans land och släkt,
med titeln Leonis septemtrionalis notitia. (Exemplar i Planerska samlingen,
Uppsala universitetsbibliotek.). I dedikationen till Gustav Adolf säger förf. bl. a.:
Neque enim fas est Septentrionis ilium Leonem ulterius ignorari, quem
propitium Numen arcano fati decreto ante tot seculorum decursus, in præsidium
periclitantis Germaniæ destinavit.
[4] Åtskilliga visor, däri Lejonprofetian förekommer, finnas i Die
historischpolitischen Volkslieder des dreißigjährigen Krieges. Aus fliegenden Blättern,
sonstigen Druckwerken und handschriftlichen Quellen gesammelt und nebst Singweisen
zusammengestellt von F. W. Freiherrn von Ditfurth, 1882. Följande må
anföras. S. 180: Ein gantz newes Gespräch zwischen . . . Gustavo Adolpho . . . vnd . . .
Tilly; s. 200: Deß alten Tyllen de- vnd wehemütige Lamentation; s. 222: Ein
newes Lied in seinem thon. (Gottlob, es ist erwachet Der Leu von Mitternacht!);
s. 237: Ein new Gespräch zwischen St. Petro vnd Carolo Magno im Himmel, vber
die itzigen Zeitlauffte, anni Christi 1631. Von Jeremias Sincerus (se s. 241); s.
265: Threnodia in obitum et memoriam Gustaphi Adolphi Regis Sueciæ. — I
denna samling finnes ock, s. 123 ff., en längre visa från 1629, som ger ett
märkligt uttryck åt de protestantiska förväntningarna på Gustav Adolf, som skall göra
ett slut på Örnen-Kejsarens tyranni. — Även kan här hänvisas till J. Scheible,
Die Fliegenden Blätter des XVI. und XVII. Jahrhunderts, 1850, varest också en
och annan dikt av detta slag anträffas, t. ex. s. 13: Evangelisches Lob-,
Dank- und Freudenfest (med anledning av slaget vid Breitenfeld); s. 154: Schwedische
Weckuhr.
[5] Samtliga här reproducerade ettbladstryck, med undantag av Jesuiter
Bienenschwarm, finnas beskrivna i Carl Snoilsky, Svenska historiska planscher,
1893, s. 17—71, varest även åtskilliga andra av liknande art förtecknas. — Några
andra flygblad med lejonmotivet finnas avbildade i J. Scheible, Die Fliegenden
Blätter des XVI. und XVII. Jahrhunderts, t. ex. s. 12—13, s. 44—45, s. 212—213.
[6] Se Elias Brenner, Thesaurus nummorum sveo-gothicorum, 1731, s. 148;
den i denna uppsats meddelade avbildningen av denna skådepenning är hämtad
från detta arbete; jfr ock C. E. Berch, Beskrifning öfwer swenska mynt, 1773,
s. 89 och B. E. Hildebrand, Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar,
I, 1874, s. 112 f. I detta sistnämnda verk finner man f. ö. alla i detta
sammanhang behövliga upplysningar. — Det är naturligtvis icke alltid lätt att avgöra,
när dessa lejonbilder, som i första hand leda tanken till det ’gotiska’ lejonet,
närmast böra uppfattas såsom syftande på det i profetiorna omtalade. Då omskriften
icke ger en klar anvisning, torde en skog eller ett träd som bakgrund (jfr Jeremias
och Esras ’Lejon av skogen’) tyda därpå.
[7] J. Chr. Becmann, Historia orbis terrarum, 1698, s. 646: Germaniam deinde
jam jam ingressurus numos cudi curavit cum notabili hoc elegio.J. Chr. Becmann, Historia orbis terrarum, 1698, s. 646: Germaniam deinde
jam jam ingressurus numos cudi curavit cum notabili hoc elegio.

Von Mitternacht da komm ich her,
Zu streiten ist all mein Begehr,
Will allzeit halten gute Wacht,
Gottes Engel nehme mich in acht.


Någon skådepenning med denna variant i omskriften är eljest veterligen icke känd.
[8] Hildebrand, a. a., I, s. 113. Medaljens åtsida har Gustav Adolfs bild;
dess frånsida visar det apokalyptiska lejonet och har omskriften: Das Aug Gottes
des Herrn sehe mich an in Genaden das Alles gluchlich mög zu seiner Ehr gerathen
sein. Wort erhalte er vnd sterckhe meine Händt der edle werthe Frid grüne im
teutschen Land. Präglingsåret är 1630.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1934/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free