Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Rydbergs lyriska genombrott II
79
ningar av kommunardupproret överallt i den stora idédikten, även
där den går utanför motiven i dialogen. Titanen stormande ned
för Elbrus’ branter med ett gigantiskt bloss i handen, förstörelsens
fackla åt förtryckarna — har icke hans gestalt vuxit upp ur den
skara, som stack Paris i brand? Och när i denna av idel
tveljus-effekter sammansatta komposition Ahasverus avslöjar våldet bakom
idealismen, tolkar han den djupa rådlöshet, som inför kommunen
gripit de idealistiska ivrarna för social rättvisa:
När prometeiske svärmare förstått
att sätta svärd i hand på de förtryckta,
kan stundom sådan lek med seger lykta,
men då är segern sken och villa blott,
ty Maktens lag tar ut sin rätt igen,
om än i annan form med andre män;
och följden är, du dåre, att din lära,
som nyss så skön för skaldens öga stod,
för honom äfven mister glans och ära,
då hon besudlad är med smuts och blod.
Huru Hjalmar-Mefistofelesplanen övergått i Prometeus-Alias
verus-dikten och hur Rydbergs sociala vyer under de mellanliggande åren
utvecklat sig, kan icke närmare bestämmas. Man får nöja sig med
att konstatera, att Rydberg i sin artikel om Nils Nilsson
Arbetskarl 11 juni 1872 tagit bestämt avstånd från den utopiska
socialismen, samt förmoda, att han icke stått likgiltig för de sociala
strävanden och observationer, som under dessa den industriella
revolutionens genombrottsår antydas i Handelstidningens spalter. Av
särskild vikt är att den ekonomiska världskris, som mot slutet av
decenniet skakade framstegstron, redan 1875 börjar märkas och
diskuteras. Handelstidningen tror den först begränsad till Tyskland
och Österrike och att t. ex. Frankrike skall undgå den (9.10 och
4.11), ehuru notiser omtala stor arbetslöshet i Amerika (25.10).
Men knappt har man rapporterat konkurser, driftinskränkningar
och arbetaroroligheter i Wien och Prag (1. 3. 4. och 6.11) förrän
den första svenska kraschen kommer i Stockholm (10.11). I ett
Tysklandsbrev 11 mars 1876 redogöres ingående för den omfattande
sociala omvårdnaden i detta land, t. ex. reglering av arbetstiden,
byggandet av arbetarbostäder o. d. Genom den svenska pressen
går en notis om ett gruvbolag, som olycksfallsförsäkrat sina arbetare
(»Omsorg för arbetare», 7.3. 1876) och en lång insändare diskuterar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
