Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ola Hansson: Från det unga Tyskland - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
diktande klassikerne gått bort, skola blott epigonerna vara kvar.
Ocb det just är epigonens särmärke: ban kan ega många
förträf-liga egenskaper, talang, kvickhet, gratie, blott icke detta enda:
omedelbarheten i den konstnärliga alstringen, den naivt sjelfgoda
entusiasmen, hvilken i sitt väsen icke är annat än stark lifskänsla,
vitalitet, — ungdomlighet.
I.
Bland de arbeten, som jag i det föregående åsyftat, fins
särskildt ett, hvilket i detta hänseende är intressant. Det är icke det
betydligaste, men det gifver det påtagligaste uttrycket åt denna
inre beskaffenhet, hvilken är de unga tyske diktarne gemensam i
motsättning till deras kolleger i Skandinavien och Frankrike. Det
är en roman „Magdalene Dornis" af Felix Hollænder.
Berättelsens fabel är af en så osammansatt, schematisk tragik,
att maskinsömmen ligger i öppen dag. En ung preussisk officer,
hvilkens oroliga konstnärssjäl försmäktat i det monotona och
dåd-lösà kamratlifvet och längtar efter ett lif i intressen, i verksamhet,
tager tjenstledighet för att gå till Afrika såsom geograf vid en
expedition. Kvällen före hans afresa från Berlin, då han fram på
natten är på väg hem från den afskedsfest, som kamraterna
föranstaltat till hans ära, kommer han oförhappandes på gatan öfver
en utsvulten, febersjuk flicka, hvilken gripit tag i hans arm,
medvetslöst, instinktlikt, som när en drunknande griper efter första
bästa föremål, vore det ock bara ett halmstrå. Den unga flickan
är dottern af en postmästare ute i en eller annan landsortsstad,
som efter föräldrarnes död utan medel kommit till rikshufvudstaden
för att der på något sätt skaffa sig sin utkomst. Detta lyckas
emellertid icke, pengarne taga slut, hon drifves ut ur den hyrda
kammaren, utan ett öre och utan tak öfver hufvudet, hungrig och
frysande stryker hon på natten kring på Berlins gator, färdig att
inrangeras i den stora skaran olyckliga medsystrar. Den unge
officeren tager sig af henne, för henne först till sin restaurant ocb
derpå bern till sin bostad, der han låter henne sofva ut. Dagarne
komma och gå — han förälskar sig i denna vackra unga flicka,
som han så af en ren tillfällighet räddat undan en säker fördömelse.
Han anförtror henne såsom sin trolofvade åt brodern, en pastor ute
på landet, att denne och hans prestfru måtte behålla den vilsna
dufvan hos sig, tills han återkommit från sin långfärd. Men
Magdalene Dornis, hvilkens känslor för räddaren varit blott
tacksamhet, som i sin innerlighet och glöd sett ut som sjelfva kärleken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
