Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök: La Rochefoucaulds Maximer - IV. Maximernas sanningshalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Har La Rochefoucauld rätt?
Fredrik Böök.
Jean Jacques Rousseau bestred det; han var lika afvog
mot La Rochefoucauld som mot Moliére och Lafontaine, och
i «La nouvelle Héloise» låter han Julie fälla den kategoriska
domen: «Hans sorgliga bok skall aldrig bli gillad af goda
människor.» Egoismens allmakt, hjärtats själfviska hårdhet
kunde naturligtvis icke medges af den känslofulle filosof,
som skickade sina barn på hittebarnshuset, det ena efter det
andra. De ädla idealisterna, de vidtfamnande optimisterna
och alla de sentimentala lymlar, som världen är full af, tala
alltid med helig förtrytelse om La Rochefoucauld och hans
meningsfränder. I våra dagar författa de adresser mot «makt
lilosofin».
Det eviga framåtskridandets förkunnare, det tusenåriga
rikets rationellt sinnade medborgare ha icke heller något bruk
för La Rochefoucauld. En ironisk slump har velat, att en af
den pessimistiske hertigens egna ättlingar blef en nära vän till
Gondorcet och delade dennes kolartro på det odlade förnuf
tet och människosläktets oändliga perfektibilitet hän mot allt
mer strålande dygd. I ett bref till Adam Smith af 1778
desavuerar han efter alla konstens regler sin ättefader och
utvecklar den tröstande tanken om människornas godhet.
År 1792 under septemberdagarna blef den blide rationalisten
dödad af en rasande folkhop, medan hans moder och hustru
i en vagn strax bakom hörde hans skrik. Det är icke så all
deles lätt att vederlägga Francois VI, när han i sina betrak
telser öfver «Detta århundrades händelser» skrifver: «Lasterna
tillhöra alla tider; människorna äro födda egennyttiga, grymma
och sedeslösa.»
Redan Gondorcets vän hade urskuldat Maximernas för
fattare genom att hänvisa till de historiska förhållanden, un
der hvilka han lefvat. Den moderna forskningen har gått
vidare på den vägen och uppvisat, hur La Rochefoucaulds
filosofi hänger samman med den feodala miljön, de litterära
salongernas anda, jansenismen; i R. Grandsaignes D’Hauteri
ves nyligen utkomna arbete Le Pessimisme de La Rochefou
cauld har detta betraktelsesätt talangfullt genomförts. Utan
IV. MAXIMERNAS SANNINGSHALT.
574
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
