Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Större uppsatser - Mormonerna (slut) - Samtids-porträtter - Agardh, Carl Adolf - Bredman, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andel af ansvarigheten. Yl veta, att de äro de bästa qvinnor i
verlden och att de skola taga hela verlden till vittne då de
förklara sig angående plaraliteten.” Emellertid finnes det äfven här
en ntväg. Kimbal sjelf har antydt den, då han förklarar, att
fri-gifning (release) skall erbjudas alla qvinnor, som önska den. Det
skulle vara helt och hållet öfverensstämmande med den
förslagenhet, som ligger i mormonismens väsende, om profeten sjelf skulle
gå in på att detta institut upphäfdes så länge, till dess den första
stormen lagt sig. Sedermera, då tiderna blifva gynnsammare, kan
man alltid komma tillbaka till ”den högsta helgedomens
grundvil-kor”, vore det ock blott under den ”osedliga formen” hos de otrogna.
SAMTIDS-PORTRATTER
AGARDH.
Polyhistorernas antal är ej stort; de kunna ej vara många —
ja, de böra icke vara det. Mångkunnigheten, utbredd till många,
skulle blifva alltför utspädd; och det är derföre ingalunda menligt,
utan snarare hedrande för ett litet land, att det har få, men
verkliga mångkunnige vetenskapsmän att uppvisa. Sverige förlorade
för ett tiotal af år sedan den store historikern, politikern,
filosofen, skalden och musikern Geijer; vi ega ännu den mångbildade
Georg Scheutz; svenska vetenskapen förlorade nyss Agardh,
biskopen och statsekonomen, botanikern och matematikern.
Carl Adolf Agardh föddes 1785 och var son af en handlande
i Båstad; blef 1807 docent i matematiken vid Lunds universitet,
men öfvergaf snart matematikens kalkyler för att egna sig åt
naturhistoriens blomstrande fält; 1812 botan. et ceconomise practicm
professor i Lund; 1831 en af de Aderton i Svenska Akademien
och 1834 biskop i Carlstad, der A. dog d. 28 Jan. 1859. — Bland
Agardhs större skrifter märkas: Systema Algarum (1824),
Jjäro-bok i Botanik (2 afdelningar, 1830—31) och det stora verket,
Försök till en statsekonomisk Statistik öfver Sverige, som, börjadt
1852, nu afbröts genom förf:s död. Efter A. hafva 18 nya
växtslag blifvit uppkallade.
En af våra prononceradt liberala tidningar har gifvit den
af-lidne det vitsord, att ”A. var en framåtskridandets man i ordets
fulla och djupaste mening. Af varmaste hjerta och med oförtruten,
aldrig förtröttad kraft arbetade han för framåtskridande och
utveckling» icke blott inom naturvetenskapen, der han genom forskningar
och upptäckter vunnit en europeisk berömdhet,* utan på flera andra
verksamhetsfält.”
BREDMAtf, Johan. Astronom; född i Jemtland 1770; blef
1797 filosofie magister och var alltsedan verksam som akademisk
lärare i Upsala, först såsom docent (1801) och adjunkt (1808) i
SAMTIDEN. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
