Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Samtids-porträtter - Garibaldi, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frielsekrig för Italien, att han Bnart leranade detta land och begaf
sig till Tunis, der han tog tjenst som sjöofficer vid deyens flotta.
Efter några få månaders förlopp hade han likväl tröttnat vid sin
schebeck och utvandrade derpå till Amerika. Han slog sig ned i
Montevideo, en samlingsplats för många italienska flyktingar och
äfventyrare. Här hade han ändtligen hvad han alltid önskat, ett
krig, ej fördt enligt strategiska reglor, utan bestående af
öfver-rumplingar och skärmytslingar, som följaktligen lemnade
personligheten det friaste spelrum att göra sina egenskaper gällande. I
början förde han befälet öfver Uraguayska eskadern; sedermera, då
franska interventionen förjagade Argentinarne från La Plata,
upprättade han en friskara, i spetsen för hvilken han i flera år förde
det lilla kriget.
Underrättelsen om tilldragelserna 1848 uppnådde ej Montevideo
så tidigt, att G., huru mycket han än påskyndade sin återfärd till
hemlandet, fick tillfälle att deltaga i kriget i öfra Italien under
dess första lyckliga period. Hans roll begynte sedan Sardinarne
utrymt Milano och efter vapenstilleståndet af den 9 Augusti.
Monarkiens krig var fulländadt; och nu skulle republikens krig, folkets
krig begynna. Mazzini gjorde en början i de få provinsområden,’
som ännu icke underkastat sig de österrikiska vapnen; och
Garibaldi utnämndes af honom till öfverbefälhafvare. Omkring 5000
flyktingar och öfverlöpare från österrikiska regementen utgjorde den
republikanska hären, hvilken i tre små drabbningar vid
Langen-sjön slätt bestod profvet och hastigare upplöste sig än den blifvit
bildad. Tillbakakastad öfver den sardinska gränsen, besteg G. ett
skepp, samlade i Toskana nya skaror omkring sig och inträngde
i Kyrkostaten. Äfven detta andra republikanska försök
misslyckades fullkomligt. Ehuru general Zucchi, som man sändt emot de
inträngande republikanerna, gick mindre hårdhändt tillväga med.
dem än österrikaren Aspre vid Langensjön, måste de dock
nedlägga vapen och skingra sig. Garibaldi skyndade tillbaka till
Sardinien, lät välja sig till deputerad och utmärkte sig i oppositionen
genom de häftigaste kritiker öfver det olyckliga fälttåget och de
mest öfverdrifna anklagelser mot konungens generaler.
Då för andra gången krig blef förklaradt, valde G. mellersta
Italien till skådeplats för sin verksamhet. Hans gamla soldater
stötte åter till honom, och på tåget öfver Rieti till Rom tillväxte
antalet af hans legion med hvarje mil. De förmögnare bland
Ro-marne blefvo illa till mods vid anblicken af dessa förtviflade
sällar, men utan skäl; ty G. upprätthöll krigstukten med jernhård
stränghet. Han hade, på antikt sätt, delat sitt manskap i
kohorter, centurier och dekurier och af detsamma bildat en legion af
2000 man jemte något rytteri. Hans hustru, Leonta, en ännu icke
trettioårig kreolska af yppig kroppsbyggnad, med lifliga ögon och
svarta glänsande lockar, var inskrifven vid den fjerde centurien.
Man må ej anse detta för någon tom formalitet; denna dam har
verkligen deltagit i striderna och vid återtåget från Rom såsom
be-fälhafvarinna öfver sin centuria på ett lysande sätt bevisat sitt mod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
