Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Samtids-porträtter - Espinasse, Esprit Charles Marie - Hallam, Henry - Jellachich de Buzim, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej särdeles skicklige gunstlingen, att stft till ansvar, för att lugna
allmänna opinionen, men skickade honom i böljan af 1855 till
Krim, der han stridde vid Tschernaja och deltog i angreppena på
Malakow samt äfven förvärfvade en divisionsgenerals grad. Då
Napoleon III började kriget uti Italien, erhöll E. befälet öfver en
division af l:sta armékåren under Mac Mahon, med hvilken han
öfVergick Ticino vid Turbigo och deltog följande dagen, d. 4 Juni,
i slaget vid Magenta. österrikarns underhöllo från husena en
mördande eld, vägen var öfverallt spärrad af lik, marken samm i blod.
E., anländ till en bred gata i byn, steg ned från hästen, gick
framåt och kom så till ett stort hus, från hvilket de inträngande
fransmännena blefvo häftigt beskjutna; en kanonkula, som kom från
bottenvåningen, träffade honom i högra sidan, gick tvärt genom
kroppen och krossade dessutom venstra armen. Han utstötte ett
förskräckligt skri, kastade värjan ifrån sig och störtade död ned
vid general Oastagnys fotter.
HALLAM. Den namnkunnige engelske historieskrifvaren Henry
Hallam dog d. 21 Januari 1859 uti Pickhurst i Kent, vid 82 års
ålder. Han var son till D:r H., dekant i Bristol, och föddes 1777
i Windsor. Sin skolundervisning erhöll han i Eton, der han redan
utmärkte sig genom sina bidrag till de litterära försök, som af
lär-jungarne vid detta gymnasium utgåfvos under titel af ”Musae
Eto-nienses”; sin klassiska bildning fulländade han uti Christ-Church
College i Oxford. Sedan han år 1799 tagit graden, begaf han sig
till London för att i Lincolns-Inn egna sig åt lagfarenhetens
studium. Som han egde en icke obetydlig förmögenhet, hvilken
sedermera ökades genom en indrägtig sinekur, öfvergaf han snart
juridiska ståndet och blef genom sin förbindelse med lorderna
Holland, Lansdowne m. fl. föranledd att ansluta sig till
whigpar-tiet, utan att dock taga någon verksam del i politiken. Sedan 1805
var han medarbetare uti ”Edinburgh Rewiew”, för hvilken tidskrift
han skref talrika kritiska och litteraturhistoriska uppsatser; men
sitt vetenskapliga rykte grundade han genom sitt stora verk
”Öfver Europas tillstånd under medeltiden” (Views of the state of
Europé dunng the middle ages, 1818). Bland hans öfriga verk äro
de förnämsta: Constitutioncd histcry of England och Introduction
to the litterature of Europé, I senare åren modifierade sig hans
politiska åsigter; och 1831 uttalade han sig till och med mot
re-formbillen, hvilket likväl ej rubbade hans vänskapliga förhållande
till hufvudmännen för de liberala. Äfven vid drottning Victorias
hof var H. ända till sitt slut en gerna sedd gäst. En fullständig
upplaga af H:ms verk utkom 1855—56, i nio band.
JELLACHICH. Grefve Joseph Jellachich de Buzim,
österrikisk fälttygmästare och ban af Kroatien, dog d. 20 Maj 1859 i
Agram. Han var son af fältmarskalklöjtnanten, frih. Franz von J.
och föddes 1801 i Peterwardein. Då J. genom sitt raBka och
ridderliga väsen hade vunnit mycken popularitet bland Österrikes syd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
