Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förfoga öfver den egendom hvari munnen
icke liar giftorätt, samt att hennes
juridiska rätt att ansvara för sig sjelf icke längre
bör förnekas benne, tro vi att han
ingenting skulle riskera med att föreslA
riksdagen en vida mera genomgripande
förändring i dertill hörande lagrum än som
blifvit af andra kammarens i sådana
frågor ganska konservativa majoritet antagen,
ocb att kronan genom ett sådant
frisin-nadt initiativ skulle tillvinna sig hela
landets lifliga sympatier.
Det förefaller oss äf\eu troligt att
regeringen måste söka bringa fiågan om en
lagbyrå eller lagberedning till ett
defini-tift afgörande, och att hon finner sig
villig att modifiera sitt första förslag. Då
riksdagen anvisade det begärda anslaget
pä ett sådant sätt att kongl. maj.t icke
borde vara bunden af detaljerna i sitt eget
förslag, ligger deri en ganska tydlig
fingervisning att riksdagen väntar nytt
förslag i ämnet, som närmare uttrycker den
uppfattning af frågan hvilken under
öfver-läggningeu i kamrarne gjorde sig gällande.
Det är andra frågor än den ora
pen-sionsväseudet som äro och länge varit på
kongl. maj:ts nådiga pröfning beroende.
Om våren 1866 begärde då varande rikets
ständer, att kongl. maj:t måtte låta
utarbeta och till näst följande riksdag afgifva
förslag till sådana förändrade stadganden
augående deltagande i bygnad och
underhåll af kyrka med hvad dertill hörer,
äf-ven som af sockenstuga och fattigstuga, att
dessa åligganden, som nu utgöras efter
oförmedladt hemmantal, blefve för
med-lemmarne af kommunen efter billiga
grunder gemensamma. Då det i vissa
landsorter icke är någon sällsynthet att de
svagaste hcmmansdelarna blifvit förmedlade
till fjerdc- och ittloudcdelen af sitt
ursprungliga hemmantal, så är det icke
heller oerhörd t., att iunehafvare af sådan
lä-_ t reni i ruineras genom en
besluten nybvgnad af sådana hus, och det
lärer hafvu inträffat att taxering till
fattig-stugubygnad bragt egare af starkt förmedlade
hemmansdelar från ett visst välstånd till
föremål för fattigvården. Otåligheten öfver
detta förhållande har vid föregående
riksdagar gifvit anleduing till förnyade
motioner, li \ i 1 k a doek blifvit afslagua på den grund
att ärendet hvilar hos konuugen. Vid
sista riksdagen väcktes derföre intet så be-
skaffadt förslag, men två motionärer bragte
frågan ora deltagande i skolhusbygnad å
bane, och som skyldigheten dertill
bufvud-sakligeu hvilar på samma grunder som den
ecklcsiastiku, kunde riksdagen, i sin
anhållan om förslag till billigare fördelning af
bygnadsskyldigheten af skolbus, utan
ohöf-lighet inrycka en del af argumentationeu vid
1865—6 års riksdag mot hemmantalet
såsom grund för skyldigheten att deltaga i
bygnad af kyrka, prestgård o. s. v.
uuge-fär såsom barnet i fabeln, hvilket af sina
föräldrar var förbudet att påminna om mat,
då det en gång vid bordet bortglömdes,
hittade på .att göra sig påmint genom dcu
ödmjuka bönen om litet salt. En
genomgripande föräudriug i deu ecklesiastika
bygnadsskyldigheten i allmänhet är af
be-hofvet påkallad, och det är iugeu
otacksam uppgift för regeringen, liksom den
icke heller allt för mycket bör pröfva dess
skarpsinnighet och förmåga att derom
frara-gifva förslag till nästa års riksdag.
På alldeles enahanda sätt förhåller det
sig med frågan om embetsverkens
förenkling. Saken var i sin helhet bragt
under kongl. maj:ts ögon redan af 1868 års
riksdag, och 1870 väcktes ånyo af sju
motionärer förslag i liknande syfte, hvilka
likväl strandade på Första kammarens
motstånd. I år hafva kamrarne deremot
förenat sig om en anhållan, att kougl. maj.t
ville taga i öfvervägande, ora icke hos de
till statsförvaltningen hörande embetsverk
och myndigheter en förenklad anorduing
af göromålen skulle kunna åvägabringas,
på samma gång befordrande större
skyud-sarohet vid ärendenas behandling ocb
med-gifvande nedsättning i kostnaderna genom
indragningar af möjliga obehöfliga tjenster,
samt att kongl. raaj:t behagade hos
kommande riksdagar göra de framställningar i
ämnet hvartill han må finna förhållandena
föranleda. På en omväg har således
riksdagen ånyo bragt hela det stora ärendet
om de administrativa embetsverkens
reor-ganisation å bane och derigenom erbjudit
regeringen ett utmärkt tillfälle att taga
initiativet i en verkligt stor och för
fäderneslandets alla afseeuden särdeles rauktpå
liggande fråga.
Det berättas, att en bland konungens
rådgifvare, som tillika är ledamot af
riksdagen, skulle kort efter sin
statsriidsut-namning hafva yttrat, att det vore omöjligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
