Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva ratt tili den slutsatsen att han nu
framlagt sitt ultimatum, och att han icke
vidare ämnar låta pruta med 9ig.
Målsegaren börjar sin relatiou med
syndafallet: han vill icke upptaga tiden med att
gå längre till baka. Denna handling be*
stod deri att den starkare blef medveteu
om siu styrka och slog den svagare till
marken, i det han tillegnade sig bai)6
egendom. Derigenom kom i verlden hvad
meu-niskorua sedan kallat och ännu kalla syud,
utgående å ena sidan från
besittuings-tagandet af den förbjudna frukt som
nästans egeudom utgör, å andra sidan fråu
öfvermodet som dess besittning förer med
sig.
Genom detta syndafall var den starkares
välde proklameradt: den svage blef slaf
under den starke, som tog ifrån honom
allt jordens goda, och qvinuau blef med
sin afkomraa dens tillhörighet som kunde
taga dem. Vanan gaf helgd åt dcu euskilda
egamlerätten, fråu hvilken alla senare
rättigheter härstamma, och derutöfver alla
försök att uppställa eu absolut rätt. Den
fysiska öfvermakten, icke förnuftet,
bestämde rättens innehåll, som dcreftcr
helgades af häfdeu: se der hela
vcrldshi-storien.
Vi hafva sökt citera i det närmaste
ordagraut, och vi skola sä göra i det
föl-jaude. Uppkomsten af enskild cgauderätt
splittrade uu menniskoma i eu öfver- och
eu underklass; till deu förra hörde de
berättigade eller herrarne, till den senare
slafvarne och qvinuau, hvilka väl sökte
hvarje tillfälle att undandraga sig de
berättigades godtycke, men af vauaus makt
efter band så degraderades att del stora
flertalet kunde styras såsom kreatur, i hvilken
egenskap de ansågos och begagnades.
Deu nästa tanken hos öfverklassen, sedau
deu med det underklassen fråntagna
godset till öfvermått tillfredsstält sitt
ujut-ningsbegär, var att söka fortsätta sin
besittning efter döden. Uau hittade derför
på äktenskapet, denna verldsberömda
institution, hvarigeuom öfvurkiasseu
förvissade sig om eu särskild afkomma, åt b
vilken den kunde cfterlemna siu egendom, i
det hustrurna tvungos med fruktausvärda
hotelser att förblifva sina egarc trogua.
Ståten vid äkteuskapets stiftande afsåg att
för hustrun dölja den sorgliga verklighet
som dömde heuue alt offra sitt lif för
eganderattens upprätthållande, och
reglerande.
Emellertid undandrog sig ett större och
större antal slnfvar sina husböuders
tyranni och nedsatte sig hvarhelst de hade
någon utsigt att iifuära sig : de voro
neiu-ligen redan fornt vana atl arbeta åt
öfver-klasseu, som sjelf ingenting gjorde, och
hadc derför utbildat siu färdighet i
hvarje-handa yrken. Sålunda uppkommo städerna,
jordens första samhällen.
En del af underklassen hade på detta
sätt blifvit fri och började genom sin
idoghet på egen hand förvårfva egendom,
hvarigeuom deu dock i tidernas längd endast
förökade öfverklassen och derigenom gjorde
eländet värre. Till eu början blefvo
emellertid herrarne oroliga, och i stället för
att tvista med hvaraudra, slöto dc sig
inbördes tillsamman till audra samhällen, i
ändamål att genom fleres bemödaude
upprätthålla eganderätten, hvilken icke har
någon annan grund äu djuriskt våld och svek
i urtidernas natt. Samhällena voro i
början små: underklassen styrdes såsom
republiker; öfverklasseus samhällen på landet
voro deremot monarkier.
Ur eganderätten framgick samhället, ur
samhället krigen och den ärftliga
konungamakten, som efter baud öfvurgick till
de-spoli, endast afbruleu dä regenteu vågade
förgripa sig på sjelfva öfverklassen, i
hvilket fall denna återtog regeringen och sjelf
utöfvade den under de gamla kollegiala
i formerna. Men som förnuftet eudast faller
i pä det minsta antalets lott, och
föivalt-niugeu icke var åtskild från regeringen,
; uppslodo rhelorema, lor att genom
ta!c-I konsten slvra de sto;a folkförsamliiigarne.
| — Man ser att vår arbetskarl icke luller
| är bortkommen i grekiskan: franska och
| latin citerar lian som cn häst.
J Den ohyggliga talarekonsteu, som med
I rätta borde heta pratmakarekoust, fortfor
| att spela siu rol i statslifvet äfven efter
| de gamla republikernas fall, men dä
uppfann öfverklassen det regeriugssätt som
j kallas den konstitutionella monarkien,
hvil-kon likväl icke löser samhällsproblemet, eu
uppgift som icke kan lösas på statsrättens
väg, utan endast genom eu serie af
reformer i privaträtten, hvilken stalsrälteu är
tvungen att följa såsom skuggan följer
kroppen. När egan der ättan blifver utplå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
