Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(lagen bestämmande, när andra skäl anses
på ett afgörande sätt tala deremot Kongl.
mnj:t lnide, af hufvudsakligen ekonomiska
men såsom det synes äfven till eu del af
taktiska skäl, föreslagit att af de 30
fältbatterier, hvardera om G kanoner, hvartill
fältartilleriets styrka borde ökas, tvä skulle
organiseras till fots, men alla de öfriga
säsom åkande, till följe livaraf Vendes
artilleriregemente skulle upphöra att vara
ridande, ehuru det just i denna egenskap
under (’.irdell vunnit siua mest lysande
segrar. Särskilda utskottet hade dels för
dessa ärorika traditioner, dels, oeh i
synnerhet, pä omständligt anförda tekniska
skäl, motsatt sig denna framställning
och föreslagit att af de trettio batterierna
sex skulle organiseras såsom ridande,
hvilket förslag Första kammaren, sedan chefen
för landtförsvarsdepartementet, oaktadt vissa
betänkligheter i afseende på det anslagna
hästnntalet, förklarat sig icke hafva något
emot sjelfva saken, emedan han icke
nekade att det ridande artilleriet i allmänhet
vore att föredraga framför det åkande, efter
en obetydlig diskussion och utan votering
biföll. I Andra kammaren hände det
ovanliga att de militära ledamöter som eljest
alltid gått i spetsen för oppositionell,
nera-ligen hr Manicell och friherre Ericson,
hvilka reserverat 9ig mot utskottets
tillstyrkande i denna punkt, obetingat stälde
sig på regeringens sida, hvaremot en annan
ledamot af utskottet, som i allt annat, och
i synnerhet i fråga om iudelningsverkets
bibehållande, varit regeringens mest
deciderade motståndare, hr Sven Nilsson i
Osterlöf, i denna punkt på tekniska skäl
och med ganska mycken militärisk talent
försvarade utskottets betänkande. Efter
en flere timmars vetenskaplig debatt utföll
beslutet visserligen med en icke obetydlig
röstöfvervigt till fördel för regeringens
förslag, men vid den samfälda voteringen
segrade åter Första kammarens åsigt, och
denna triumf firades kort derefter af det
högt ansedda regementets officerskår och
dess många vänner på ett sätt som klart |
ådagalägger, huru angeläget det är för en
regering att icke utan yttersta nödtvång
företaga förändringar, som af de om sitt
anseende ytterst nogräknade militära
samfunden kuuna med större eller mindre rätt
uppfattas såsom eu préjudice.
Om kamrarnes behandling af värnepligts-
lagen är icke mycket att säga, och vid en
ytterligare genomläsning af protokollen
hafva vi icke kunnat helt och hållet
frigöra oss från det intrycket, att ehuru
Första kammaren först af alla punkterna i
Särskilda utskottets utlåtande mo 1
företog den till afgörande och utan alla vilkor
äfven för sin del antog densamma,
under det Andra kammaren deremot först
fattade det bekanta beslutet om
indelningsverkets upphörande efter femtou år från
dag den nya värnepligtslagen skulle träda
i kraft, och endast på det vilkoret gaf sitt
samtycke till sjelfva lagen, äfven den
först-nämda afdelningeu af representationen
skulle hafva egnat en ännu strängare och
mera uttömmande granskning åt detta, det
snart sagdt vigtigaste af alla de
stadgan-den som röra deu enskilde medborgarens
rättigheter och skyldigheter, om icke hvar
och en inom sig hade varit fullkomligt
öfvertygad . att det icke skulle blifva
något af med hela saken. Vi hafva redan
förut uttalat några betäukligheter mot
uteslutande af legnn och friköpningen, emedan
vi anse att samhällets rätt till det bästa
möjliga användandet af de personliga krafterna
derigenom till en viss grad våldföres, och
erfarenheten har till fullo ådagalagt att
den ovilkorliga personliga väruepligten i
dess strängaste fattning endast är ett
vackert filosofem. Vi haft a äfven funnit
det vara en ganska allvarsam sak för den
fredlige medborgareu att under tjugo års
tid, den utan jemförelse bästa delen af sitt
lif, vara bunden vid soldattjensten, och att
landstormeu svårligen kau i verkligheten
motsvara sin idé, medan dess ändamål, i
händelse af verklig nöd, sannolikt skulle i
huf-vudsaken uppnäs lika väl äfven utan den stora
och invecklade apparaten Äfven erkäuna vi
att vi icke kunna fatta rättvisan deri, att
personer, hvilka af naturliga lyten äro
förhindrade att fullgöra sin vapeupligt, skola
åläggas eu vapenskatt utöfver värdet af en
fullständig soldallega, ända till häften af
sin bevillning för inkomst efter 2:dra
artikeln Bevillningsförordningen. Några
af dessa tankar återfinna vi i kamrarnes
öfverläggnitigar, och icke så få nya
betäukligheter. En af Första kammarens
högst uppsatta militärer gjorde gällande
den öfvertvgelsen, att den som på allvar
vill folkbeväpning äfven måste vilja
lott-ningssystemet, emedan äfven det rikast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
