Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väruepligtslagen, hvad skall det då blifva,
när det en gång uppstår fråga om lagens
antagande på allvar?
Frågan om konungeus rätt att bruka
beväringsmanskapet till anfallskrig utom
rikets gränser föranledde äfven en stuuds
diskussion, men kammaren hade, såsom ock- j
så af en talare erinrades, i detta afseeode j
redan bundit sig genom sitt afslag på den
väckta motionen om en
grundlagsförändring i den syftning att konungen icke
vidare skulle vara berättigad att förklara
anfallskrig. En längre och allvarsammare \
öfverläggning uppstod om hr Jöns
Pehrs-sons yrkande att beväringsmanskapet, för
den tid af deras vapenöfningar som öfver- j
sköte de nuvarande 30 dagarne, skulle er- j
hålla en ersättuing af statsverket med 40 j
öre ora dagen. Förslaget förkastades
visserligen med 107 röster mot 55, men re- j
dan denna raiuoritetssiffra, jemte det tiotal
reservationer som anfördes mot beslutet,
saknar icke sin betydelse, och framför allt
kanske den omständigheten att tnän
sådana som grefve E. Sparre, hr Key, hr Carl
Jfvar88on och hr Lyttkens befunnos stå på
motionärens sida. Om sjelfva saken kan
enligt vår tanke blott finnas en mening:
ingår man på den förutsättningen att den
tid medborgaren uppoffrar på inhemtandet
af de färdigheter som fordras för
uppfyllandet af hans skyldigheter mot samhället
bör houom ersättas med penuingar, då j
har man en gång för alla erkänt att det !
icke fins någon pligt mot det allmänna, ;
hvars uppfyllaude icke är berättigad till j
betalning, och, hvad värre är, hvar och en
som med stora uppoffringar gör sig skicklig ,
att såsom domare, embetsman, prest eller
läkare mottaga offentliga uppdrag, skall
kunna med lika god rätt vrka godtgörelse ’
af statsmedel för sin tidsspillan.
Förslaget har derföre eu afgjordt kommunistisk
prägel, och det kan under inga
omständigheter blifva någon allvarsam fara för dess
antagande. Men detta hindrar oss icke att
kimna sätta oss rätt nära in i de
personers tankegång som understödde det, och
vi hafva icke den ringaste benägenhet att :
bemöta det med gyckel. För ett folk som
åtujutit välgerningarne af eu sextioårig fred
är det ingen småsak att pä en gång ikläda
sig alla de förbiudelser hvilka andra folk
endast åtagit sig efter tillintetgörande ne-
derlag, och genomför Sverige uuder fullt
fredslugn på ett tillfredsställande sätt sin
nya krigsorganisation, har nationen gjort
ett storverk hvartill historien icke skall
kunna uppvisa många motstycken. Äfven
det lilla mått af vapenöfning som blifvit
föreslaget för vårt beväringsmanskap, och
som med nära eu tredjedel understiger
exercistiden i det Schweiziska edsförbundet,
der det af alla sakkunnige anses
otillräckligt, skall icke aflöpa utan rätt känbara
lidanden för ganska många, innan man
hinner dervid vänja sig. Det är icke blott
den fattige arbetaren som uppoffringen
kommer att träffa. Kontoristen,
handtver-karen, jernvägstjenstemäunen, den unge
studenten, som måste genom eget arbete
bereda sig sin utkomst, skola nödgas
genom ökade anstränguingar under den
öf-riga delen ai året ersätta den förlust af
inkomster som de ådraga sig under
vapeuöf-ningstiden. Men man vänjer sig vid allt,
och efter tio år skall hvar och en finna
denna nödvändighet alldeles naturlig. Värst
blir det emellertid för jordbrukstjeuaren,
ty endast undantagsvis kan det häuda att
beväringsyuglingeu redan tillträdt eget
landtbruk eller ingått äktenskap, och vi
anse icke för någon olycka, om med båda
delarue kommer att anstå uågot längre.
Men för tjenstedrängen blir det en stor
svårighet att finna anställning, och oro det
öfverhufvud är möjligt för den som har
vapenöfning att genomgå att för deu
tiden vinna fast årstjenst, blir det
uaturligt-vis endast till en högst nedtryckt lön:
en stor mängd beväriugsskyldige skola
utan tvifvel, till en början åtminstone,
blifva alldeles utan tjenst. Det har derföre,
äfven af ekonomiska skäl, hos mången
uppstått den tankeu, att då redan den
obetydligt och otillräckligt förlängda
vapenöf-ningen kommer att göra så stora
svårigheter, vore det så godt att göra den
fullständig, genom att vid vinterus början
mottaga det unga manskapet, icke i
garnison men i depoter eller kantonering och
under åtta eller nio månader gifvn dem
fullständig militärisk utbildning, för att vid
sommarens början, då de alltid äro säkra att
finna sysselsättning, återgifva dem åt
landt-brukets arbeten. Vi hafva dock ickc
anledning att här vidare beröra denua sidan
af saken; vi hafva endast velat fasta
uppmärksamheten derpå, huru djupt den ifrå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
