- Project Runeberg -  Samtiden. Veckoskrift för politik och litteratur / 1871 /
589

(1871-1874) With: Carl Bergstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man har i någon af våra tidningar sagt
att Frankrike är nödvändigt i det
europeiska statssystemet, såsom representant
af det ridderliga, det oegennyttiga
beskyddet mot den svagare, Vi medge
att man kan, om man har mycket god
vilja, läsa historien äfven på det sättet.
Meu i låugt högre grad är då England
nödvändigt såsom representant af den
medvetna och frivilliga lydnaden för lagen,
de stora sedliga energierna, den höga
aktningen för familjelifvets renhet och den
outplånliga kärlek till politisk frihet, den
beundransvärda förmåga af en verklig
sjelf-styrelse, som äro så djupt rotade i det
engelska folklynnet att de af utflyttande
briter ined lätthet omplanteras i alla
delar af verlden. Om republiken är möjlig
i något stort europeiskt land, så borde
det vara i England, der man lärt att
respektera ett fait accompli, och förstår att lyda
lageu när den är en verklighet, så mycket
man äu må hafva motsatt sig dess
stiftande. Det berättas om Napoleon I att
han straxt efter sitt fall mycket
sysselsatte sig med hvad Wellington skulle göra,

och väutade att han med sin segrande
armé skulle rycka in i London för att låta
utropa sig till diktator. Anekdoten är
betecknande för den ena uationen, liksom
för den andra, och visar hvar det är som
friheteu har sitt säkraste fotfäste.

En produkt sådan som Slaget vid
Dor-king kunde blott skrifvas och förstås i
England: intet annat folk har en sådan
förmåga af sjelfpröfning, ett sådant
tålamod att säga sig sjelf sanningen och höra
den af andra. Huru skulle fransmän,
tyskai, italienare, huru skulle vi sjelfva
hafva mottagit en författare, som så
skoningslöst blottade alla natiouella svagheter
och visade oss i en fantasibild hela
samhällets förestående undergång? Det
root-tagaude som denna skrift rönt i hela
England bevisar bättre än annat den stora
skilnaden mellan nationalstolthet och
na-tioualskrvt, och gifver åt alla dem hvilka
i det britiska samhällets bestånd se ett
bålverk för Europas civilisation och
politiska frihet den säkra förvissningen att
detta bålverk är bygdt på goda och fasta
gruudvalar.

Blick på

Vi återgifva ur tidningen Upsala
följande artikel, emedan den betraktar
försvarsfrågan ur eu synpunkt som af den
öfrtga pressen varit nästan helt och hållet
lemnad utan uppmärksamhet:

Den urtima riksdagen, sammankallad i och
lör behandling af försvarsfrågan, har börjat.
Intressant skall det blifva att se, om ej någon
af dem, som skola vara svenska folkets
representanter, finner sig vara pligtig att protestera
emot regeringens tilltag att erbjuda den
indelta jordens egare såsom gåfva en tredjedel
af det kapitalvärde, som indelningsverket
motsvarar. Om en sådan röst böjer sig. så
kommer den väl emellertid att ohörd förklinga.
Vår s. k. representation är nemligen så
sammansatt, att den till allra största delen är att
betrakta som rust- och rotehållarnes
fullmäktige, och dessa skola ej tveka att mottaga den
erbjudna gåfvan — så vida de ej finna den
allt för liten, hvilket vi nästan äro benägna
att tro. Att de icke tänka på, det de
representera, icke allenast rust- och rotehållarne,
utan svenska folket i gemen, derom har man
fullkomlig visshet och skall man än ytterligare
öfvertygas. Ty efter deras blygsamma
begäran att få grundskatterna, rustning och
rote-ring, efterskänkta kommer nog i sinom tid,
lika blygsamt, en fordran på de öfriga grund-

pressen.

skatternas aflyftning. utan ersättning. Och det
skall sannolikt ske dem, såsom de vilja, ty
gentemot dem äro, såsom vår riksdag nu är
hopfogad, andra medborgare vanmäktiga. Den
nn förevarande frågan, den nya
arméorganisationen, är, såsom vi, innan densamma företogs
till behandling vid sista riksdagen, sade, en
pröfvosten på det nya statsskicket, den nya
representationen. Blir frågans utgång sådan,
att indelningsverket helt och hållet eller, till
en början, endast delvis utan full ersättning
upphäfves, då är också stafven bruten öfver
vår andra statsmakt. Vi få nog, gunås inom
kort tillfälle att med dessa våra betraktelser
återkomma.

8kulle nu af en eller annan anledning —
antingen den, som do k, beklagligen icke är
att hoppas, att den ena af riksdagens kamrar
ej vill begåfva rust- och rotehållarne för att
de skola gå in på försvarsverkets ordnande,
eller den, att riksdagens majoritet fordrar hela
indelningsverkets afiyftande såsom vilkor för
åtagande af den utsträckta värn**pligten —
skulle nu försvarsfrågan vid innevarande
riksdag ej afgöras, så bör dock regeringen ej
för-tvifla om fäderneslandet, utan söka på bästa
sätt begagna de försvarskrafter, som redan
förefinnas, och se till hvad som med dem
under närvarande representativa förhållanden kan
göras. Regeringen bör, med biträde af
representationens flertal — vid för båda kamrarne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:53:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtidenv/1871/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free