Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bal och kaffekalas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
ända till noll - med ett ord, saltet har mistat sina
saltö.
Ännu ett bevis på att Adelaide blifvit observerad
var att patronessan Silfvergren nalkades och helsade
på prostfolket. Patronessan Silfvergren var nämligen
nyligen förmäld med sin patron, den lilla politiska
mannen vi förut känna, och var för öfrigt ingen annan
än för detta fröken Abelina von Wolfenbuttel,
majorens och majorskans yngre dotter. Den förra
patronessan hade aflidit, och när ett halft år hunnit
förrinna i tidens timglas, upptändes åter kärlek i patronens
hjerta, han friade, fick korgen och ja några år å rad,
till dess ja’t slutade och der blef bröllop och
hem-komstöl, och så var der en ny patronessa. Men
patronens hus blef omstöpt; ty en "kobbernagel maa
vide att han ligger i gull" och majorskan, hvilken
dagligen besökte sin "kära" måg och sin "stackars"
dotter, som måst mottaga en hel skara stjufbarn, såg
till att patronens hus fick ett skick, som kunde något
ersätta Abelina för den förlust i rang hon lidit genom
giftermålet med en ofrälse patron.
Man såg således snart ett nytt ekipage och ett par
hästar, hvars likar ej funnos när eller fjerran, och på
det hela en ståt, som man aldrig trott att en "folkets
man" skulle utveckla.
Det är klart att de nygifta första året skulle ut
på resor, och sålunda hade de beslutat att börja på
testen i Vollmarshamn, helst som Abelina med
rikedomen och öfverflödet också tyckte sig hä fått ett
oändligen känsligt nervsystem och patronen å sin sida
ville föryngra sig.
Det var naturligt att man, då man så der var ute
för att förnya sin gamla menniska, fann sig något
generad af den beskedliga prosten, som i sin gamla
Me-devivagn med knarrande fjedrar och selar med
draglinor af hampa, kom skramlande genom stadens långa
gata. Man måste vara bekant med sitt prostfolk, och
patronen hade också ganska riktigt redan disputerat
med prosten om den religiösa andan; men den unga
patronessan hade med en viss tillbakadragenhet helsat
E å prostinnan blott på afstånd, emedan gummans
neg-ge hade bruna band och hennes schal hade svart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
