Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den ena stjernan öfvergår den andra i klarhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
"Om fjorton dagar, ty paket vagnen går långsamt
och det var för mycket att lägga på brefposten."
"Ack min Gud! då äro vi härifrån; inte håller
jag ut här fjorton dagar till."
"Men vi skola väl göra bjudning?"
"Ack ja, det kari gå an. Nu gå vi, söte
Silfver-gren."
Löjtnant Gustaf helsade artigt, patronessan såg
förlägen ned, men patronen tog på sig en
beskyddare-rnin och sade: "ni kan tacka min Abelina för att jag
ej vill öfverbevisa er om det på en gång förvillande,
bakvända, mot all gudomlig och mensklig lag stridande
sätt att deducera era argumenter - hm."
Frun hade nämligen med eri lindrig tryckning
med armen befalt honom tiga - och när damluckan
föll, sade patronen: "hm, hm."
"Jag erkänner patronessans dom som rättvis; har
Iwn sagt eller tänkt det der, så förklarar jag mig
öfvervunnen."
"Jag har verkligen ej sagt något annat än att
herrarnes dispyter äro en smula tråkiga för oss
fruntimmer", sade patronessan med ett mildt leende; "min
gode man har lofvat att aldrig disputera mera."
"Nå naturligtvis då i första rummet aldrig med
mig - det var en god följd af vår lilla
meningsskil-nad, eller hur, herr brukspatron?"
"Hm - det vore ganska mycket att säga örn den
saken", yttrade patronen högtidligt; "ty om man vill
utveckla eller rättare ingå i all - hm - lilla Abelina,
låt mig komma till punkt - ingå i alla dess petitesser,
så vore mera att säga - hm, hm - säger jag, i den
saken - så att säga i den saken, hm.77
Sysslolösheten är en bördig jordmån för missnöjet.
Blott ett frö, huru litet som helst, af misstanka eller
smärta kommer dit, växer det frodigt i en atmosfer
af tråkighetens sumpluft. Patronessan erfor detta mera
än någon annan; hon hade i sina föräldrars hus varit
beständigt verksam, ty det var ej majorskans fel att
låta någon vara fåfäng; men sedan hon blef patronessa,
hade hon på en gång fallit i den sorts apati, som
vanligen anfaller den, hvilken på en gång gjort hvad
man kallar lycka. Det plötsliga ombytet förlamar alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
