- Project Runeberg -  Samvetet eller Simon Sellners rikedomar /
336

(1891) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett bref

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336

och fåraktigheten, som slutligen gjort verlden mesta
skadan. Huru många krig hade ej uteblifvit; om ej
folken låtit drifva fram sig till slagtbänken som en
fårskock, hvilken brakat af förtjusning öfver sin odödlige
bandhund, som narrat dem åstad! Och sedan, när de
se att de utan gagn blifvit uppoffrade, så bräka de
igen och mena på att de offrade sig för
fäderneslandet, det vill säga den fläck, der man tjudrat fast de
beskedliga kräken."

Doktorn gick med brefvet in till Adelaide, som
hade brådtom; ty doktorn gjorde bjudning, det vill
säga, julgröt skulle skickas till en hop gummor och
gubbar, hvilkas bekantskap doktorn gjort - i
armodets boningar. "När jag äter hvit gröt, så skola de
ej äta oskalad potatis eller ingenting", sade han.

"Hör på, Adelaide! Är det sant att du älskar
Gustaf Herrinan?"

"Nej, det måtte väl onkel veta."

"Hm, är det sant att högmodet tagit dig och gjort
dig till en modedocka?"

"Nej", sade hon skrattande, "hvarför gör onkel
sådana frågor?"

"Jo, ser du, allt det der har pappa Pihl sagt."

"Pappa?"

"Ja, är det inte galant?"

"Men det är ej möjligt."

"Jo, ser du, pappa Pihl älskar dig mycket, men
sanningen mera - och så låter pappa Pihl trätta i
sig så mycken osanning man vill bestå honom - och
förvandlar han den genom ett hocus pocus till lika
många sanningar."

"Men?"

"Jo, allt detta har han skrifvit till Axel."

"Och han?" frågade Adelaide rodnande.

"Men han är icke en så trogen apostel; han
frågar väl mig, men tyckes säker på sin sak."

"Hvilken?" frågade Adelaide temligen nyfiken.

"Jo, att allt det der är osanning - och att du
håller af honom."

"Jaså, han säger det. Nå, men det är väl ändå
ej så gifvet att jag just skulle älska någon af herrarne
Herrrnan - det måste väl Axel icke tro", yttrade Ade-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvetet/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free