Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HÖGBO BOLAG. Av fil. kand. Göran Hedin - Den svenska bessemerprocessen och förberedelserna för dess ekonomiska realiserande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
avsikten med nya bolaget
anfördes också som skäl för kortare uppskov med försöken till
bolags-bildning.
Från tiden kring årsskiftet 1860—61 daterar sig det första försöket
att åstadkomma ett företag i stor skala. Förhandlingarna härom
fördes huvudsakligen i London tillsammans med Kleman. Den
tidigaste inbjudan till aktieteckning, som kunnat återfinnas, är daterad
år 1860 men kan näppeligen ha varit avsedd att bli utskickad så
tidigt. Den följdes också ganska snart av en annan, något reviderad,
varur det kan vara av ett visst intresse att anföra vissa uppgifter.
Avsikten med bolaget skulle — enligt det då utsända prospektet —
vara att i en skala, tillräckligt stor för att möjliggöra en ordentlig
prissänkning på stålet, tillverka gods av absolut förstklassig kvalitet, varav
man hade stort behov både i England och på andra håll, särskilt
föl-järnvägarna och artilleriet. För sådant ändamål vore det svenska järnet
absolut överlägset och dess kvalitet allt för välkänd för att närmare
behöva kommenteras. Som förhållandena nu voro, var emellertid den
svenska ståltillverkningen till övermått decentraliserad, och dessutom
låg denna massa av små bruk sällan tillräckligt nära hamn för att
o o
möjliggöra rimliga transportkostnader. Det bolag som nu skulle bildas,
»The Storsjö Company», skulle åstadkommas i första hand genom en
sammanslagning av några redan befintliga, tämligen små bruk, som
disponerade tillräckliga mängder av de erforderliga råvarorna träkol,
malm och kalk samt vattenkraft. Det gällde de i Dalarne och
Gästrikland belägna företagen, Högbo med Edsken, Stjärnsund, Garpenberg
och Dormsjö samt Horndal med Walla masugn, disponerande
tillsammans fem masugnar ocli ett 40-tal hamrar av olika storlek, drivna
antingen av vatten eller ånga. Det omnämnes också här som en särskild
tillgång en värdefull koppargruva1, som skulle vara i ägo hos något av
dess företag. Dessutom hade man för avsikt att vid Storsjön i
Gästrikland bygga ytterligare masugnar och nya verk i tämligen stor skala:
ånghamrar och tunga valsverk och anordningar för tillverkning av
grovt manufaktursmide, »plates, solid railway tyres, axles, bars &c.,
and any otlier work that will secure remunerative prices». Just nu
stegrades nämligen kraven på styrka och uthållighet hos dylik materiel
för såväl artilleri som järnväg. Man befann sig i början av den
betydelsefulla och konsunitionskraftiga järnvägsbyggnadsperioden och
samtidigt vid en tidpunkt, då Europas stater funno nödvändigt att
utöka och modernisera materielen i sina försvarskrafter.
1 Det giillde det s. k. Odalfältet eller Garpenbergs koppargruvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
