- Project Runeberg -  Ett svenskt jernverk : Sandviken och dess utveckling 1862-1937 /
30

(1937) [MARC] - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HÖGBO BOLAG. Av fil. kand. Göran Hedin - Den svenska bessemerprocessen och förberedelserna för dess ekonomiska realiserande - Sandvikens grundläggning och första år

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

PLATSEN FÖR DET NYA STÅLVERKET

fördes, så att han övertog betalningsskyldigheten. Vidare föreslog
han, att deras giltighetstid skulle få förlängas till ett par år. Som
hypotek ville han lämna aktier i det nya Högbo Bolag, praktiskt
taget hans enda egna tillgång. I brev vid denna tid anför han, att en
realisation av dessa tillgångar just nu med säkerhet skulle inbringa
mycket litet åt kreditorerna. Men beviljades det uppskov som han
ansåg så angeläget, och om det nya bolaget sålunda fick leva, skulle
aktierna snart stiga i värde genom ökat förtroende. Det skulle med
andra ord vara direkt i kreditorernas intresse att nu inte tillgripa
några åtgärder för indrivning utan se tiden an. Det blev också som
Göransson ville. Med Elfstrandska stärbhusdelägarna träffade han
den överenskommelsen, som inte skulle bli utan betydelse i
fortsättningen, att om han lyckades befria dem från skulder och betala
ut pengarna till en förmyndare, Per Elfstrands efterlämnade tillgångar
också skulle tillföras honom.

SANDVIKENS GRUNDLÄGGNING OCH FÖRSTA ÅR.

I och med att nybyggnad för exploaterande av den nya processen
på allvar kom på tal uppställde sig naturligtvis frågan, vart det nya
verket skulle förläggas. Det betraktades nämligen redan från början
som uteslutet, att man skulle kunna utvidga Edsken. Framför allt
talade de dåliga förbindelserna mot ett dylikt förslag. Återstod sedan
Högbo. Inte heller detta ansågs ha tillräckligt goda kommunikationer,
och därtill kom, att det egentliga Högbo Bruk redan på något sätt
betraktades som definitivt färdigbyggt, sannolikt därför, att
vattenkraften där i så hög grad var utnyttjad.

Sannolikt har det inte förts någon mera ingående diskussion om
det nya verkets förläggning. Saken ansågs troligen också utan vidare
klar: Högbos utägor voro förhållandevis stora, på ett håll berördes de
av järnväg och denna plats erbjöd samtidigt möjlighet till utnyttjande
av vattenkraft genom kanal från Jädraån.

Sålunda fick det nya verket en placering, som tidigare inte hade
motsvarighet på många håll i vårt land utan omedelbar tillgång till
vare sig malm eller träkol i större mängd och, som det sedan visade sig,
också utan ansenligare vattenkraft. Dessa efter dåtidens förhållanden
mycket väsentliga olägenheter kompenserades i varje fall ganska dåligt
av det relativt korta avståndet till hamn. Med hamnen, Gävle, hade
järnverket mycket god järnvägsförbindelse. På detta sätt blev Sand-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:55:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sandviken/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free