Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. UR SANDVIKENS KRÖNIKA. Av fil. kand. Göran Hedin - Tiden efter världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
DEN SENASTE TIDENS UTVECKLING
över enskilda produkter distribueras till försäljningsorganisationen.
Vidare har informationsavdelningen till uppgift att i möjligaste mån
på basis av gjorda marknadsobservationer rikta representanternas
uppmärksamhet på möjligheten att upptaga nya marknader för den
ena eller andra produkten. Slutligen lämnas här också medverkan
vid brukets deltagande i det allmänna standardiseringsarbetet för
produkternas dimensioner och kvalitet.
Ett markerat inslag i järnverkets organisation under senare tid har
varit den s. k. arbetsbyrån, en nyuppsatt central för vissa personal- och
förtjänstfrågor, vars yttre verksamhet främst karakteriseras av
arbetsstudier och psykotekniska prov.
År 1930 ökade bolaget genom nyemission sitt aktiekapital från 12
till 16 miljoner kronor. Det var för övrigt första gången sedan 1869,
som bolaget på detta sätt tillförts kapital utifrån. Ett i yttre måtto
tydligt tecken på den fortlöpande tillväxten har annars varit
utvidgningen av huvudkontorsbyggnaden. År 1931 blev dess sista utbyggnad
färdig. Den är liksom de föregående av 1909 och 1919 sammanbyggd
med det brukskontor, som 1891 byggdes och vilket nu utgör
kontorsbyggnadens sydligaste del. Bland annat blev i den sista tillbyggnaden
inrymd järnverkets permanenta utställning. Tidigare hade en dylik
under ett tiotal år haft sin plats i laboratoriebyggnaden. Utställningen
visar järnverkets produkter på olika stadier av förädlingsprocessen
och dessutom råvaror, laboratorieprover och dylikt.
Beträffande arbetskonflikter har Sandviken efter storstrejken tre
gånger på ett eller annat sätt varit indraget i riksomfattande tvister
nämligen 1920, vid två tillfällen, samt 1923. Det gällde i dessa fall
en gång strejk och två gånger lockout. Dessutom har järnverket ett
tiotal gånger varit berört av arbetstvister av lokal karaktär, därav
flera i samband med rikskonflikterna. Vid åtskilliga av dessa
tillfällen har konflikten endast berört någon mindre personalkategori
varför den egentliga driften kunnat fortgå. Endast några gånger har i
samband med arbetstvister de lugna förhållandena varit rubbade. Det
har vid sådana tillfällen ofta varit någon episod som satt känslorna i
svallning, och vad som därunder kunnat inträffa har minst av allt
varit karakteristiskt för förhållandena i Sandviken. Det stora flertalet
konflikttillfällen har också förflutit utan några komplikationer.
Om sålunda dessa situationer i stort sett passerat utan att väcka
särskild oro och förhandlingarna då och annars i allmänhet ganska lätt
låtit sig genomföras, så kan detta sägas i sin mån vara betecknande för
det förhållande mellan företaget och dess olika personalgrupper som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
