Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. DEN SOCIALA UTVECKLINGEN - Järnverket och Sandvikens sociala problem. Av fröken Sigrid Göransson med en översikt av skolväsendet av fru Ellen Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLVÄSENDETS ORGANISATION
259
År 1875 bestod skolan i Sandviken av tre avdelningar: folkskolans
högre och lägre avdelning samt småskolan. Redan två år senare
infördes fullständig klassindelning. Varje lärare svarade för två klasser,
vilka undervisades alternativt tre dagar i veckan. Senare läste man
istället varannan vecka. I småskolorna infördes heltidsläsning 1905
och i övriga skolor 1915. År 1878 inrättades fortsättningsskola.
Särskilda minimiklasser, motsvarande våra dagars hjälpklasser tillkommo
på 1880-talet.
Det arbete, som utfördes i skolan, torde på det hela taget varit
mycket gott. Därom vittnar bl. a. det förhållandet, att en högre folkskola
år 1904 kunde byggas på Sandvikens folkskolor, ehuru dessa då ännu
voro halvtidsläsande. Denna högre folkskola omorganiserades senare
till kommunal mellanskola, vilken i sin tur gav upphov till en statens
samrealskola.
Kvinnlig slöjd infördes i Sandviken anmärkningsvärt tidigt, redan
1875; vid Stockholms folkskolor infördes slöjdundervisning först 1876.
Denna undervisning förlades helt utom den övriga lästiden. Den
var särdeles grundlig och omfattade bl. a. också spånad och vävning.
Träslöjd för gossar infördes 1905. Ett annat ämne, som tidigt började
bedrivas i Sandviken, var gymnastik. Magister Samuelsson var en
intresserad gymnastikledare. Han övade t. o. m. exercis med pojkarna,
vilka vid uppvisningar hade en slags uniform.
Ända till och med år 1908 sorterade Sandvikens skolväsen förutom
under Högbo församlings skolråd också under Sandvikens järnverk.
Församlingens kyrkoherde var självskriven skolrådsordförande.
Brukspatron Göransson kom tidigt att inta platsen som vice ordförande.
Skolrådsledamöter under en lång följd av år voro bl. a. ingenjör Törd
Magnuson, kassör Carl Björkman, förman G. Andréasson och rättare
Fredrik Nyberg.
Skolans egentlige styresman var brukspatron Anders Henrik
Göransson. För en nutida människa är det hart när ofattbart, hur en
man i hans ställning kunde få tid och intresse att räcka till för de
otaliga skolärendena. Säkert är, att han höll alla skolväsendets trådar
i sin hand. Intet, som rörde undervisningen, var honom främmande.
Före läsårens början granskade han i detalj överlärarens förslag till
undervisningens ordnande. Även dessemellan måste han ta del av
och fatta ståndpunkt till en massa skrivelser angående skolan, detta
inte minst under den mycket skrivande magister Samuelssons tid.
Brukspatron åhörde alltid avgångs- och årsexamina och följde ofta
inspektören vid dennes besök i skolorna. Ibland kom han ensam till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>