Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LILLA NANNY.
113
hållande patroner. Han spände hanen, blåste bort
några damkorn från kolfven och gned Tjipan blank
mot sin ärm. Derefter laddade han den med sex
patroner. Han kastade en blick bort till skrifbordet,
der brefvet till hans hustru låg, och ännu en på
moderns porträtt.
I det samma hördes steg ute i salen. Han hann
knapt lägga revolvern ifrån sig och kasta en näsduk
öfver den, förr än en sakta knackning hördes på hans
dörr.
Nästan utan att veta hvad han gjorde, gick han
och öppnade. I dörren stod en liten flicka med ett
fång ved på armen. Det var Nanny, hans enda barn,
en liten blek stackare, mycket för kortväxt för sina
elfva år, med fina, lillgamla drag och ett par
allvarliga, mörka ögon, som betraktade honom nästan skygt.
»Mamma har skickat Lina bort ett ärende, och
derför bad jag att få sätta in qvällsbrasan hos pappa,»
sade hon. Då han icke svarade eller ens med en
åtbörd bad henne komma in, tillade hon:
»Jag kan elda.»
Ändtligen framstötte han ett »tack» och gick och
satte sig vid skrifbordet, så att han kom att vända
henne ryggen.
Faderns rum var en helgedom, dit Nanny högst
sällan släptes in i anseende till den brådska, der
beständigt rådde. Hon tycktes också känna sig helt
tacksam öfver att ej som vanligt bli afvisad. Hon föll
på knä framför kakelugnen och började lägga in träden.
»Så mycket ljus pappa har tändt,» sade hon efter
en stund. »Ska vi inte släcka några af dem?»
»Hvarför det?» frågade grosshandlaren utan att
vända sig om.
»Jag tänkte,» svarade Nanny rodnande, »att det
vore bäst att spara nu, sedan — sedan vi ä’ fattiga.»
»Hur vet du det?» frågade han hastigt och vände
sig om i stolen. »Har mamma sagt dig det?»
»Ja — alldeles nyss. Stackars pappa!»
Grosshandlaren steg upp. Det var någonting vekt
i barnets tonfall, som kom allt hans stelnade blod att
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
