Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FULA KARI.
171
han lefde för stort. Det hade ej gått så fort eller så
lätt att bli uppflyttad bland »herrarne», det märkte
han af många tecken; prosten och grefven kallade
honom fortfarande Abraham rätt och slätt, och mötte
han sina gamla bekanta, var det ingen af dem som
hade det vettet att lyfta på mössan; till och med
torparne pä Askerum hälsade på honom med den
sedvanliga nicken, och det fastän han sannerligen hade
gjort allt hvad i hans förmåga stod både att hålla
dem på afstånd och att ge sig själf och sin vackra
gård den nödvändiga yttre glansen. Isfall var
nyre-veteradt och trädgården omlagd med gräsmattor i
engelsk stil; rummen voro öfverfylda af fina möbler,
som han köpt i Jönköping för stora penningsummor;
han for kring landsvägarne med droska och ett par
präktiga svarta i kampar likadana som grefvens
stathästar; på hans kalaser gick det rundligt till, och
serveringarne voro till punkt och pricka på herrskapsvis
— ingen ostkaka, intet bränvin mellan rätterna, och
rena knifvar och gafflar för hvar gång ett nytt fat
bjöds omkring – men det hjälpte icke. Nej, det
hjälpte icke alls. Vallaborna voro oläraktigare och
styf-sintare än han hade förestält sig. Men han skulle
komma dit han ville, det hade han föresatt sig — och
om bara pengarne ville räcka till, så —
Men det var just det de inte ville. Abraham var
i ständig förlägenhet. Han hade lagt ned stora
omkostnader på gården, men icke i jorden utan på sådant
som ej renderade någonting — manbyggnaden,
trädgården med sin vinkast, den breda, nyanlagda
uppkörsvägen — och afkastningen af Isfall var just
ingenting att tala om, så illa som jordbruket sköttes.
Då egendomen i början af sextiotalet gick på
konkursauktion, var den intecknad till nästan hela värdet.
De granna möblerna såldes så godt som för intet och
skingrades öfver hela socknen — det bästa ropades
in af Abrahams argaste ovänner, och sådana hade han
många — själf hyrde han in sig med sina döttrar i
två små rum vid R—kulla gästgifvaregård och rufvade
på sina bittra minnen och sina nya planer, om han
hade några. Ingen visste hvad han lefde af; somliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
