Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - lås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17=;
Làs, 9. ni. (]i].-nr) orli n. (pl. Ins); iir
i skriflspråket vanligast nentr. -gång
(pl. -ar), 9. ni. -smed (]il. -er), "i.,
in. fl. Làsa, v., origtipt fiir Låna (sc
deWa ni(l).
Låtdilimiil.), s. m. Ljiul. låtar
brukas liloti i saininan.sültning, t. e.\.
Hornlåt. Låta (låter, lät o. let, låta,
läte, låtit, låt!), v. intr. Ljuda. — Se
Läte.
Låta ünter, lät, läto, läte, låtit), v.
tr. orh inti-. Lcmna, mista, tillåta,
föranstalta.—Ofta skrifve.s t. ex. låta .lig
brukas till någnt; låta sig üfvertalas,
bevekas; det låter sig ej beskrifoas,
förklaras, försvaras, o. 8. v. Men eu
sådan skrifning är origtig, emedan sig
i dylika meningar icke utgör objekt
till låta, utan till det följande verbet,
och man cj kan säga brukas sig,
be-skrifvns sig o. s. v. ])et bör derföre
heta låta sig bruka, öfvertala, beveka;
det låter sig ej beskrifva, förklara,
försvara; eller hellre låta bruka sig,
det låter ej beskrifva sig o. s. v., ty
ställningen af sig efter verbet är mest
öfverensståimnande med Svenska
språkets lynne. Vanligare sügea dock låta
sig göra, ån låta göra sig. Endast när
sig är medelbart objekt (dativ), kan
det konstrueras med passift verb; det
beter således rigtigt t. ex. Kongl. Maj:t
har låtit sig (d. v. s. inför sig) detta
mål föredragas; K un gl. I I o fr ätten har
Intit handlingarna sig föreläsas. —
Låtande, s. u. (i uttr. görande och L).
Låtsa (-ar, -ade, -at, -ad), v. intr.
l.Htsa är en omställning af det i [-hvur-dags.s]iråket-] {+hvur-
dags.s]iråket+} begagnade låtas, mest låts
(vanligen uttaladt låss), som har
böjningen låts, låddes, låts. (Isl, Idtaz,
F.Sv. latas.)
Lä, s. n. oböjl. -segel (jil. lika), .s. n.
•sida, s. f. sing., m. (I.
Läck, oböjl. adj. Brukas endast
pre-dikatift, t. ex. skutnji, skeppet är läck.
Läck, 8. n.Crj Körekommer blott i det
uti fraktsedlar använda talesättet fritt
från läck och bräck. Läcka (pl. -or).
s. f. Läcka (-er, -te, -t), v. intr.
,Skrif-ves ilfven Läka (se detta ord).
Läcker (läckre, -a; läckrare,
läckrast), adj. -bit (pl. -nr), s. in. -mun
(pl. -nar), a. m. Läckerhet (pl. -er), s. f.
Läder {utan pl.), s. ii.; best. form
lädret, -lapp (pl. -ar), a. ra.
(tlnder-mus), ni. fl.
Läge (pl. -n), 8. n. - - Se Ligga.
Lägel (pl. läglar), a. m.
Lägenhet (pl. -er), a. f.
Läger (pl. lika), s. u.; best. sing.
lägret, pl. lägren, -stad (utan pl.), s.
m. -ställe (pl. -n), s. II. Lägersmål
(pl. lika), 8. n. Lägra (-ar, -ade, -al,
-ad), v. tr. L. sig, v. refl. -ande, 8. n,
Lägervall (utan pl.), s. m. 1 uttr.
vara, kommu, råka i 1. (N.Sax.
leger-wall.)
Lägg (pl. -ar), s. ni. Ben.
Lägg (pl. lika), 8. n. Hvarf. Lägga
(lägger, lade, lagt, lagd),v. Ir. och intr,
L. sig, v. red. -ande, a. n. -ning, a. f.
Läglig, adj. -het (pl. -er), s. f.
Läka (-er, -te, -t), v. intr. Kärlet
läker (är otiltt, så att innehållet pinar
sig ut; släpper droppvis ut det
lly-tande ämnet); det läker (dryper). Jfr
Läcka.
Läka (-er, -le, -t, -t), v. tr. och intr.
Hota, hela ; helas. Läkas (-es, -tes, -ts),
v. dep. -ande, s. u. -ning, 8. f.
Läkare (pl. lika), 8. m. -bok (\)\.-böcker).
s. f. -konst (utan pl.), a. f. -vård (utan
pl.), 8. m. Läkedom (utan pl.), s. m.:
heat. form -domen, -medel (pl. lika),
s. n. Läkkött (utan pl.), s. n.
Läkt (pl. -er), s. f. Ribba.
Läktare (pl. lika), a. in.
Läm (pl. lämmar), 8. m.
Lämpa (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr. /..
efter. L. sig, v. rell. -ande, s. n.
Lämpa (pl. -or), s. f, Lämplig, adj.
-lighet (utan pl.), s. f. -ligen, adv.
Län (pl. lika), s. n. Länsbokhållare
(pl. lika), 8. m. -fängelse (pl.-r), s. n.
-författning (pl. -ar), s. f. -herre (pl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
