Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rapadalen nedanför Telmavadstället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dalgången Vassjavagge. Här är färdens högsta punkt, omkr.
1 300 m ö. h. Man följer dalen, går över östra
Vassjabäcken högt upp och styr kurs på selets östände, om det är
dit man vill; önskar man däremot komma högre upp i
Rapadalen och vattnet är högt i älven, torde man göra klokast
i att även övergå den västra Vassjabäcken på hög nivå
samt fortsätta mot V tämligen högt upp i björkskogen.
Under Stuorra Skårkas finnes, utom vid älvstranden,
även högre upp i den utomordentligt lummiga och örtrika
skogen en väg, som dock med anledning av de talrika
bäckfårorna och stenrasen från bergbranten är backig,
stenig och småbuskig.
Den med båt framkomliga delen av älven slutar vid
väständen Stuorra Skårkas. Det är nu även slut med de
sammanhängande svämbildningarna och älvstranden utgöres
därefter övervägande av moränbackar. Stigen (mycket
dålig) framgår i närheten av älvlagunerna; Lulep
Snavvajokk övergås vanligen med lätthet. Man har nu till höger
Låddepakte, till vänster det alltjämt praktfulla Pelloreppe.
I sydväst öppnar sig Sarvesvagge (fig. 22) som till vänster
flankeras av trenne stolformiga berg, vilka betecknas med
ett gemensamt namn Stuollo, ehuru det nordöstligaste av
dem tillhör Pelloreppe och det sydvästligaste Kaskatjåkko.
På norra sidan om Sarvesvagges nedre del reser sig det
vidsträckta men ej synnerligen höga renbetesfjället Telma.
Mellan en punkt strax norr om Sarvesjokks mynning och
Låddepaktes sydöstligaste utsprång utbreder sig
Telmavadstället, det viktigaste över älven. Här kröker Rapadalen
mot norr, den fortfarande dåliga lappstigen fortsätter i
omväxlande blöt, stenig och backig terräng till Alep
Snavvajokk. I fortsättningen upp till Rapadalens översta delar
bör man noga aktgiva på stigen, så att man ej förirrar sig
in i svårframkomliga videsnår.
I stället för att gå S och V om Låddepakte kan man välja
den nästan mera lönande vägen genom Snavvavagge.
Man övergår Luleb Snavvajokk och drager sig därefter
uppåt sluttningarna Ö och N om Låddepakte. Under
uppstigningen lönar det sig rikligen att vila några gånger och
taga det storartade landskapet i betraktande: (Pl. 1 fig. 2)
selet med sina många älvarmar, otaliga laguner och kanaler,
det vilt sönderskurna Pelloreppe, den tilltalande anblicken
av Sarvesdalen, det väldiga Stuorra Skårkas alldeles intill
m. m. Vid vattendelaren på omkr. 1 015 m ö. h. går
man mot N, följer sedan sjöarnas norras trand mot V,
väljande lämplig terräng. Vid vaggets västra brant mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
