- Project Runeberg -  Sarekfjällen /
74

(1922) [MARC] Author: Axel Hamberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Routesvagge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man finna en övergång till V. Sarekglaciären, men även
i detta pass är isen ytterligt söndersplittrad. Passpunkten
ligger på ungefär samma höjd som den nyssnämnda.

V om Mikkatjåkko kommer utmed Ruotesvagge först
den ratt låga och trubbiga Vargtoppen (fig. 33), därpå det
höga, spetsiga, mot norr tvärbranta Kavapakte,\äii igen*
kännligt genom sin form och sin karaktäristiska snöfläck
på östra sidan. Den är brant att bestiga även från söder,
men lönande; i väster den sönderbrustna Soltaglaciären; mot
nordost vidsträckt utsikt över de norra glaciärerna. Vid
toppens fot på norra sidan intill glaciärens kant finnes en
liten isdämd sjö. Upp till den kan man komma genom
den lätt tillgängliga dalen på östra sidan, vilken även
bildar en beaktansvärd övergång från Ruotesvagge till
massivets nordsluttning.

Soltaglaciären, V om Kavapaktc, ligger icke i en
utpräglad dal med höga sidor utan i en förmodligen grund
sänka på Soltakammens sluttning (fig. 38). Glaciären lutar
därför starkt och är mycket söndersprucken; fråga torde
vara om ej i det branta knät ismassor stundom rasa ned.
Från denna glaciär föreligga traditioner om i
glaciärsprickorna förlorade renar. (Turistf. årsskr. 1896 sid. 177).

Från Kavapakte torde Soltakammen kunna följas mot V
fram till högsta delen, som från motsatt håll synes vara
nästan omöjlig att komma upp på. Denna kams västra delar
äro dock lätta att beträda genom att följa bergåsen på
glaciärens västra sida, från vilken man även kan komma
lätt på glaciärens sydvästra, ej alltför sprickiga delar.
Därifrån bestiger man även den långt i dalen framskjutande,
mot SO vitt skönjbara toppen, Gavelberget, V om
Soltaglaciären.

Närmast V om sistnämnda, vid en svag konvex böjning
av dalsidan liggande berg följer ett pass till
Suotasglaciärens övre delar. Därpå kommer ett långsträckt berg,
Kantberget, och så en djupt nedskuren dal, Nijakvagge,
som inåt vidgar sig mot Ö, där den flankeras av den stora
Nijakvaggeglaciären. På västra sidan reser sig det
mäktiga Stuor Nijak (1 923 m), som knappt är bestigligt från
annat håll än från denna lilla dalgång (Pl. 1 fig. 6). För
bestigningen går man ett kort stycke in i dalen, böjer
därefter av mot V eller NV över de ej alltför branta
östsluttningarna, vänder därefter mot N över brantare terräng
upp mot bergets högsta delar. Stuor Nijak är
fjällkomplexets yttersta utpost mot NV, varför detta ståtliga
berg är vida synligt. Därifrån har man en utmärkt
överblick över det isolerade Akavares sydsluttning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:55:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sarek/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free