Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Eberstein, Carl Johan - 2. Eberstein, Carl Kristian - 3. Eberstein, Kristian - Echman, Carl - Edelcrantz, Abraham Niklas (Clewberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till teologie professor, från hvilken plats han
1812 förflyttades till fakultetens första lärostol
och domprostbefattningen i Lund. Året därpå
befordrades han till biskop i Visby, hvarest han
afled d. 20 jan. 1838.
Ädelsinnad, from och
välvillig som människa, var E. som ämbetsman
nitisk och samvetsgrann och lämnade efter sig
minnet att ha varit en präst och kyrkolärare i
detta ords vackraste betydelse. Som teologisk
författare har han bl. a. utgifvit: Compendium theologiæ
moralis eller Sammandrag af den kristliga
sedoläran 1781, Försök till en lärobok i
Theologia dogmatica 1826, Kort inledning att
rätt förstå och använda bibeln 1826, Försök
till förklaring af mindre tydliga ställen i nya
testamentet, för olärde 1837. Teol. doktor 1800.
Gift 1790 med sin kusin Maria Jakobina
Eberstein.
2. Eberstein, Carl Kristian, präst, vitterhetsidkare.
Född i Lund d. 23 mars
1794; den föregåendes son.
Inskrifven bland de studerande vid
Lunds universitet på sin födelsedag
1802, promoverades han vid
sjutton års ålder till filosofie magister.
Följande året kallad till
docent i grekiska språket, befordrades
han 1815 till adjunkt i samma läroämne
och utnämndes fyra år senare till rektor i
Helsingborg. Titulärprofessor 1821 och prästvigd
1823, utnämndes han till kyrkoherde i Visseltofta
af Lunds stift 1824, hvarifrån han 1835
förflyttades till Västra Karup, där han dog d.
16 mars 1858.
E. omtalades allmänt på sin
tid för tvenne saker: sina kvicka tillfällighetsvers
och sina ständiga tvister med Lunds domkapitel.
Det senare försummade icke att då och då ge
den glade skämtaren en admonition i form af
suspension på några månader, utan att detta
synes hafva haft någon annan verkan än att gjuta
olja på elden.
Som versmakare utgaf E. först
en samling dikter, kallad Mina tidsfördrif 1826,
hvilka till någon del finnas i hans senare utgifna
diktsamling Mina höstblommor (2 häften 1853,
1860). År 1853 utgaf han en poetisk kalender,
Bispen, tryckt i Köpenhamn, uteslutande riktad
mot biskop Faxe. Man har äfven af hans hand
flera akademiska disputationer, predikningar m. m.
Gift 1817 med Ingrid Katarina Ursell.
3. Eberstein, Kristian, donator; syssling till
E. 1. Född i Norrköping d. 29
okt. 1738. Föräldrar: stadsläkaren
därstädes Daniel Kristian Eberstein
och Maria Susanna Lindeman.
E. ägnade sig tidigt åt
handeln och förvärfvade sig i
sin födelsestad, genom rastlös
ihärdighet, ordning, flit och omtanke
en betydlig förmögenhet. En del af denna
använde han till den vackra stiftelse i Norrköping,
som bär namn af Ebersteinska skolinrättningen.
Stiftelsen, som är afsedd för yngre
handtverksidkare och sjömän, är för sitt bestånd
betryggad genom afkastningen af stenhus i Norrköpings
stad och några säterier i grannskapet.
Död 1816.
Gift 1: med Kristina Hultman,
2: 1768 med Maria Carolina von Aken och
3: 1815 med Hedvig Carolina Burén.
Echman, Carl, homilet. Född på Visingsö d. 14
maj 1686. Föräldrar: skolrektorn därstädes,
sedermera kyrkoherden i Västra Tollstad, Magnus
Echman och Justina Mellin.
Vid Uppsala
universitet, där E. inskrefs till student 1704,
hade han genom umgänge i dåliga sällskaper
till den grad försummat sina studier, att han
blef differerad i prästexamen i Linköping.
Han återvände då till Uppsala, hvarest han efter
ihärdiga studier vann magistergraden 1719 och
återkom till Linköping, aktad och ansedd för sin
grundliga lärdom, samt vigdes till präst 1720.
Efter flera års anställning vid stiftsstadens läroverk,
utnämndes han 1738 till kyrkoherde i
Söderköping och blef kontraktsprost 1839.
Han var en af sin tids förnämsta homileter;
from, lärd och rättskaffens, och, såsom en minnestecknare
yttrat, »en Gamaliel för sitt stifts prästerskap».
Af hans litterära kvarlåtenskap märkas
i synnerhet de af honom skrifna högmässopredikningarna
i Meditationes homileticæ in textus
poenitentiales, som utkommo 1741–49 och i
hela riket vunno stort och allmänt bifall.
Död ogift i Söderköping 1749.
Edelcrantz, Abraham Niklas (Clewberg),
ämbetsman, vitterhetsidkare, fysiker.
Född i Åbo d. 28 juli 1754.
Föräldrar: teologie professorn
Carl Abraham Clewberg och
Charlotta Agata Fahlenius.
Han studerade vid universitetet i
sin födelsestad och erhöll vid
aderton års ålder lagerkransen.
På den akademiska banan, åt hvilken han i
början ägnade sig, förordnades han först 1772
till docent i fysik och litteraturhistoria, 1778 till
filos. adjunkt och 1780 till bibliotekarie. Ett
»sorgetal» på vers, som han 1782 höll vid parentationen
öfver den aflidna änkedrottningen Lovisa
Ulrika, förskaffade honom sedermera, efter Kellgrens
recension häraf, konungens ynnest. E. kom
emellertid till Stockholm och blef 1783 andre
direktör vid de k. spektaklerna och erhöll s. å.
fullmakt som k. sekreterare. Dessa utmärkelser
följdes af en mängd andra. Han insattes 1787
till ledamot i generaltullstyrelsen, hvilken plats
han bibehöll till 1802, adlades 1789 med namnet
Edelcrantz, erhöll 1793 titel af kansliråd, blef
1794 arkivarie vid k. maj:ts orden, 1804 förste
direktör vid de k. spektaklerna och hofkapellet,
1805 öfverintendent, intendent öfver k. museum
och ordförande i direktionen öfver allmänna
brandförsäkringsverket, hvars nya organisation
och utvidgade verksamhet var E:s verk, 1813
president i kommersekollegium och 1815 friherre.
E. afgaf på uppdrag förslag till Landtbruksakademiens
organisation 1811 och blef 1813 dess
förste direktör. Han var ledamot af alla svenska
akademier och medlem af en mängd kommittéer
och enskilda sällskap. Visserligen saknar Sverige
icke exempel på, huru somliga personer ansetts
dugliga till allt och, så att säga, blifvit kastade
från den ena befattningen och ämbetet till det
andra. I skicklighet och förmåga att fylla sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
