- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:327

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Fant, Johan Mikael - 3. Fant, Erik Mikael - Faxe - 1. Faxe, Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rudenschöld, hvarefter han utnämndes till pastor
vid Adelsfanan 1763. Ambassadpredikant hos
öfverstemarskalken grefve Adam Horn, på dennes
beskickning, 1766, för att afhämta kronprinsen
Gustafs brud, förordnades han till hofpredikant
och pastor vid Lifdrabantkåren 1768. Skeppspredikant
hos hertig Carl på hans öfningsexpedition
till sjöss följande året, utnämndes han 1772
vid Gustaf III:s kröning till teologie doktor
och blef samma år domprost i Västerås. Här
blef hans hus medelpunkten för hela det bildade
sällskapslifvet i staden och orten. Denna gästfrihet,
i förening med en ovanlig välgörenhet,
gjorde emellertid hans inkomster otillräckliga
och tvang honom att skaffa sig ökade sådana.
Han sökte därför och utnämndes 1796 till kyrkoherde
i Leksand i Dalarna, på hvilken plats
han verkade till sin död d. 27 febr. 1813. F.
var under sin tid en af Sveriges yppersta predikanter
och en föresyn, efter hvilken dåtidens
unga präster sökte lämpa sitt predikosätt. Han
utgaf ock till deras ledning en bearbetning efter
Bastholm, Anvisning att predika, 1783. Till
tjänst för den församling, som närmast hörde
under hans själavård, utgaf han Salighetens
ordning, till de enfaldiges tjänst
1799, som
sedermera flera gånger blifvit omtryckt. Af
hans öfriga skrifter nämnas en mängd predikningar
och åminnelsetal samt åtskilliga skaldestycken,
tryckta i »Öfningar af sällskapet Vitterhet»
samt »Vitterhetsnöjen». - Stor beundrare af
Gustaf III, var F. ifrigt verksam för dennes intressen
vid de riksdagar, han bevistade som ombud
för sitt stifts prästerskap.

Gift 1: 1775
med Lovisa Sofia af Geijerstam, 2: 1805 med
Eleonora Conradi.


3. Fant, Erik Mikael, historiker. Född i
Eskilstuna d. 9 jan. 1754; den
föregåendes brorson och son till
F. 1.

Ännu ej årsgammal,
förlorade F. sin far men erhöll
i sin farbroder, sedermera
domprosten i Västerås, J. M.
Fant, ett stöd, som drog den
sorgfälligaste vård om hans uppfostran.
Filosofie magister med första hedersrummet
1776, fästes han genast vid Uppsala
universitet som e. o. biblioteksamanuens och
blef följande året eloqu. docens. Endast tjugusju
år gammal utnämndes han, med förbigående
af den förtjänte forskaren Hallenberg, till professor
i historia, en befordran, visserligen i och
för sig själf berättigad med afseende på F:s redan
då ådagalagda skicklighet, men icke utan orättvisa
i betraktande af hans medtäflares stora förtjänster.
Sju år senare erhöll han Alunda och
Morkarla prebendepastorat och blef teologie doktor
1800. Medlem af en mängd lärda sällskap.

1816 tog han afsked som emeritus och dog d. 24
okt. 1817.

F. var en insiktsfull forskare och
ådagalade som historisk författare en ovanlig flit,
men litade alltför mycket på sitt oerhörda minne,
hvarigenom han gjorde sig skyldig till många
misstag, samt ägnade sig alltför mycket åt detaljer,
så att han sammanblandade hufvudsak
och bisak. Förutom trehundratjuguåtta akademiska
dissertationer, mest i historiska ämnen, har
F. utgifvit: Utkast till Gustaf II Adolfs historia,
2 delar 1784–85, Utkast til föreläsningar
öfver Allmänna historien ifrån sextonde seculi
början
, 8 delar 1786–1800, Handlingar till
upplysning af Svenska historien
, 4 delar 1789–1802.
Fortsättning af Lagerbrings Svea Rikes
Historia 1457–1497
1794, Lärobok för begynnare
uti Allmänna historien
1802, Utkast
til föreläsningar i Svenska historien
, till Adolf
Fredriks död, 1803–04, Chronologiskt register
öfver tryckta handlingar i Svenska historien
, 4
afd. 1816–18. Han har dessutom lämnat åtskilliga
minnesteckningar, meddelat en mängd
uppsatser i den tidens periodiska skrifter samt
redigerat Scriptores rerum Suecicarum medii
ævi
1818 första delen (sedan fortsatt af Geijer,
Schröder, Styffe m. fl.).

Gift 1: 1783 med Kristina Rydberg och 2: 1803 med Ulrika
Charlotta Klingenstjerna
.


Faxe, Stamfadern Severin, antagligen född i
midten af 1500-talet, hade sonen Jöns Sörensson,
ridfogde på Näsbyholm i Skåne. Släktnamnet
antogs efter födelseorten Faxö på Seland af sonen
– föräldrarna befunno sig nämligen där vid
hans födelse – Georg Faxe, som blef kyrkoherde
i Skabersjö 1642 och prost i Bara härad
1661.


1. Faxe, Vilhelm, biskop, lärd. Född i Kvistofta
i Skåne d. 18 maj 1767.
Föräldrar: prosten Jakob Vilhelm
Faxe
och Petronella Hjorth.

Vid Lunds universitet, där F.
1782 inskrefs till student och
ställdes under professorerna M.
Norbergs och J. Lundblads enskilda
handledning, vinnlade han
sig i synnerhet om studiet af den österländska
litteraturen och blef 1787 promoverad till filosofie
doktor. Följande året kallad till docent i
latin, förordnades han 1790 till vice och året
därpå till ordinarie notarie i domkapitlet samt
utnämndes till docent i teologi. F. prästvigdes
1793. År 1800 befordrad till adjunkt i österländska
och grekiska språk, hvilken befattning
han bibehöll äfven efter det han 1804 blifvit
kyrkoherde i Söderhviddinge och Annelöfs pastorat
af Lunds stift, utnämndes han 1808 till e. o.
professor i teologi och följande året till ordinarie
professor och seminariidirektor.

1809 promoverad i Uppsala till teologie doktor, kallades
och utnämndes han 1811 till biskop i Lund och
prokansler för universitetet därstädes, hvilka ämbeten
han innehade till sin död d. 22 sept. 1854.

Utrustad med stor administrativ duglighet,
verkade han under sin långa tjänstetid i flera
riktningar till stiftets fromma. Med lefvande
intresse för sin fädernebygds forntid och historia,
var F. icke blott stiftare af Sällskapet för utarbetande
af Skånes historia och beskrifning, utan utgaf
själf och meddelade tjänstvilligt åt andra hvad han
i forskningsväg kunnat finna. Af hans egna arbeten
må nämnas: Privilegia Capituli Lundensis,
akad. afh. 1802–03, Berättelse om fornlemningar
af Tycho Brahes Stjerneborg och Uranienborg
på ön Hven
1824, <i>Anmärkningar vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free