- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:338

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fleming - 1. Fleming, Erik - 2. Fleming, Klas - 3. Fleming, Henrik - 4. Fleming, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gren. Peder Flemings ättlingar i femte led,
syskonbarnen Lars och Klas, utnämndes till friherrar,
den förre 1561, den senare 1569. Den
adliga ätten introducerades 1625 med Henrik
Fleming på svenska riddarhuset och utgick 1825.
Den nu lefvande friherrliga ätten Fleming till
Liebelitz härstammar från öfverståthållaren riksrådet
Klas Fleming, syskonbarn till Henrik, hvars
ättlingar 1651 hugnades med friherrlig värdighet.
Sonsonen, k. rådets Klas Flemings ättlingar upphöjdes
1687 i grefligt stånd, men denna gren
utdog redan 1729. Statsrådet Klas Fleming blef
äfven utnämnd till grefve 1818 (se nedan) men
slöt själf sin ätt 1831.


1. Fleming, Erik, krigare, ämbetsman. Sonsons
sonson till Peder Fleming. Erik F., hvilken
liksom fadern skref sig till Svidja, Qvidja och
Yllenä, var son af höfvitsmannen på Åbo Joakim
(Fleming)
och Ingeborg Ragvaldsdotter.

1518 häradshöfding i Pikie härad i Finland, upphöjdes
han 1522 af Gustaf Vasa till amiral och blef följande
året riksråd och öfverste för de trupper som
intogo Finland. Han användes därefter af Gustaf
i åtskilliga diplomatiska värf, bland annat såsom
sändebud till Ryssland och Danmark, blef 1534
slottslofven på Viborg, följande året befälhafvare
för svenska krigsfolket mot lübeckarna och
1536 höfvitsman på Raseborg. Härunder lär
han utöfvat åtskilliga laglösheter mot allmogen,
hvilken han betungade med skjutsfärder och
länsmansgästning, så att han ådrog sig ett skarpt
bref af konungen 1537. Han synes emellertid
hafva återvunnit Gustafs ynnest, emedan han
andra gången nämnes som amiral 1541 och året
därpå fick Stockholms slott och stad »till getreuer
hand och uti en ärligh slottslofven». Död
d. 14 dec. 1548 och begrafven i Pargas kyrka i
Finland. Erik F., som innehade stora förläningar
i södra Finland, kallades, på grund af att
han var Gustaf Vasas betrodde rådgifvare i alla
finska angelägenheter »Finlands blomma och
pelare».

Gift med Hebla Siggesdotter Sparre.


2. Fleming, Klas, höfvitsman i Finland. Den
föregåendes son. Född mellan åren 1530 och 1540.

Han valde faderns yrke och utnämndes 1564 till
amiral i kriget mot danskarna, men ådagalade
härunder föga af sina stora fältherretalanger.
Fyra år senare, då hertigarna Johan och Carl
nalkades hufvudstaden för att afsätta konung
Erik, skickades F. och Sivard Kruse med några
fartyg för att hindra deras framträngande från
Mälarsidan, men öfvergingo i stället till de upproriska,
hvilket förräderi, hvad F. beträffar, belöntes
med riksrådsvärdighet, friherrskap och
lagmansdömet öfver södra Finland. Han steg
sedan under Johans styrelse till riksamiral
1588, lagman öfver Uppland och Norrland 1590
samt 1591 till befälhafvare i kriget mot Ryssland
och höfvitsman öfver Finland och något
senare till riksmarsk. F:s historiska roll inträffade
dock efter Johans död, då han blef Sigismunds
försvarare och trognaste stöd i Sverige.
Med kraftfull hand bevarade han Finland mot
alla Carl IX:s planer. Då denne hade uppviglat
finnarna mot Sigismund och resningen, bekant
under namn af »Klubbekriget», hufvudsakligen
vände sig mot Flemings öfverallt i landet inkvarterade
knekthopar, lät F. nedhugga bönderna
i tusental och hopbundna dränka den under
isen på sjöarna. Han bibehöll ock Finland åt
Sigismund ända till sin död och det var först
ett par år därefter Carl kom i besittning af
landet öster om Bottenhafvet. F. dog under en
resa i Pojo efter endast några timmars sjukdom
d. 12 eller 13 april 1597. Den fruktade guvernörens
hastiga ändalykt framkallade mycket underligt
tal bland folket. Somliga trodde att han blifvit
förgifven af hertig Carl, andra att han fått trollskott
af de uppretade finnarna.

För eftervärlden
framstår Klas F. som en högst ovanlig
man, ensam, fast och orubblig midt ibland de
vacklande partierna. På Sigismund hade han i
oförminskadt mått öfverflyttat sin trohet mot
fadern och var måhända det enda fullt pålitliga
stöd, som denna gren af konungahuset ägde i
Sverige.

Gift 1573 med friherrinnan Ebba
Stenbock
, syster till Gustaf Vasas tredje gemål.
Sonen, Johan, f. 1578, afrättades 1599 i Åbo å
hertig Carls befallning.


3. Fleming, Henrik, ämbetsman. Född d.
15 aug. 1584; afkomling i sjunde
led till Peder Fleming. Föräldrar:
ståthållaren på Åbo Klas
Fleming
och Elin Horn.

Anställd som hofjunkare hos
Carl IX, ingick han på konungens
befallning i krigstjänst och
deltog som ryttmästare under
Gustaf II Adolf i krigstågen mot Danmark och
Ryssland. Ståthållare öfver Viborgs och Nyslotts
fästningar och län 1617, utnämndes han
året därefter till öfverste för karelska krigsfolket
och blef 1620 landshöfding öfver Ingermanland.

1622 blef han öfverste för hela finska rytteriet,
1628 vice amiral och tio år senare assessor
i krigsrådet och mönsterherre i Sverige och
Finland.

F., som var landtmarskalk vid riksdagarna
1643 och 1644 samt med några hundra
krigare i mars 1644 underlade sig hela Jämtland,
var en tapper krigare och utmärkt duglig
ämbetsman. I ungdomen lämnad utan understöd
af far och svärfar, som båda ägde stora rikedomar,
måste han under några år kämpa med den
största fattigdom. Sedermera förtjänte han på
leveranser till krigshären, genom handel och
kronoarrenden stora summor, så att han före sin
död ägde en ansenlig förmögenhet, af hvilken
han använde en icke obetydlig del till fromma
och allmänt gagnliga stiftelser. Död d. 7 nov.
1650.

Gift 1: 1608 med Ebba Bååt och 2:
1633 med Sigrid Kurtzel.


4. Fleming, Erik, riksråd. Född på Edeby
i Helgarö socken i Södermanland
d. 19 febr. 1616; den föregåendes
son i första giftet.

Efter fulländade studier, hvarunder
han i synnerhet vinnlagt sig
om bergvetenskapen, skickades
han 1635 med assessorn i bergskollegium,
Hans Philip till Pite
lappmark att upptaga och anlägga Nasa silfververk.

1637 befordrad till assessor i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:53:02 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free