Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fürstenberg, Pontus - Fåhræus - 1. Fåhræus, Olof Immanuel - 2. Fåhræus, Johan Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
galleriet</i> erhöll ställningen som en af handelsstadens
bästa och äfven för vidare kretsar öppna
sevärdheter.
Fürstenbergska galleriet invigdes
1885 i en särskild påbyggnad till Fürstenbergska
huset, och samlingarna bestå företrädesvis af
nyare nordisk och fransk konst. F. bestämde i
sitt testamente, att samlingarna skulle tillfalla
Göteborgs stad, och skyndade sig styrelsen för
Göteborgs museum att, delvis i strid mot allmänna
opinionen, öfverflytta samlingarne till Göteborgs
museum.
»Som konstmecenat har Pontus Fürstenberg
haft en stor och ingripande betydelse
för den moderna svenska konsten. Hur fullt man
än må tro på den verkliga talangens förmåga att
trots hinder och svårigheter bana sig väg och
göra sig gällande, är det dock visst och sant att
många af de konstnärer, som nu räknas som
våra främsta, ha honom att tacka för den afgörande
hjälpen i den afgörande stunden, för att
de, när allt såg mörkt ut, fingo nytt arbetsmod
och medel till ny utveckling. Den tro, han för
snart ett kvarts sekel sedan fäste vid den unga
konstnärsfalangen i Paris, har han sedan icke
svikit, och de, som han trodde på, ha heller
icke svikit honom. Under många år, då de unga
konstnärerna hade att kämpa mot alla tröghetens
makter här hemma, den akademiska konventionalismen,
myndigheternas motstånd och den stora
publikens likgiltighet eller missuppfattningar, var
Pontus Fürstenberg den ende, som de kunde
trygga sig till, på hvars intresse och offervillighet
de kunde lita. Han hade den stora förtjänsten
att, på samma gång han gaf konstnärerna sitt
materiella stöd, låta sig uppfostras af dem; han
insåg att en god konstnär äfven har större förutsättningar
att förstå och döma om konst än lekmannen,
och han försmådde därför icke att taga
råd och söka ledning inom konstnärskretsarna».
F. var ledamot af Vetenskaps- och vitterhetssamhället
i Göteborg samt sedan 1885 hedersledamot
af Akademien för de fria konsterna. Jämte sin 1901
aflidna maka utöfvade han en vidsträckt välgörenhet
och intresserade sig särskildt för den af henne
till Göteborgs stad donerade stora stiftelsen
»Eduard Magnus’ minne».
Död i Göteborg d. 10 april 1902.
Fåhræaus, svensk släkt från Gottland, känd
sedan medlet af 1600-talet. Namnet upptogs
efter Fårö socken af handlanden i Visby Olof
Rasmusson (f. 1680 d. 1728). Hans sonsons
söner bröderna Olof Immanuel och Johan
Fredrik (se nedan) erhöllo hvar för sig adlig
värdighet.
1. Fåhræus, Olof Immanuel, statsråd, naturforskare.
Född på Slite på Gottland
d. 23 mars 1796. Föräldrar:
handlanden Karl Niklas Fåhræus
och Margareta Katarina
Sturtzenbecker.
Student i Uppsala
1810, ingick F. 1816 efter aflagd
kansliexamen i kammarexpeditionen
af konungens kansli; blef
1817 kopist, 1821 kanslist och följande året tillförordnad
protokollssekreterare. Under tiden anställd
i tjänstgöring i d. v. generaltulldirektionens
kansli, befordrades han 1824 till kommissarie
vid kontrollkontoret därstädes, följande
året till kamrerare vid generaltullstyrelsens revisionskontor
och 1826 till chef för västra tulldistriktet.
Utmärkt för sin mångsidiga duglighet,
arbetskraft och ordningskärlek, användes F.
under de femton följande åren i en mängd viktiga
uppdrag, mest rörande de internationella
handels- och tullförhållandena mellan de tre skandinaviska
rikena.
Vid omorganisationen af
konungens statsråd 1840, inkallades han till ledamot
och blef den första chefen för civildepartementet.
En mängd nyttiga reformer och genomgripande
initiativer vittnade, under hans något
mer än sjuåriga statsrådstid, såväl om hans outtröttliga
verksamhet, som hans berömliga sträfvanden,
att gå jämna steg med tiden. Vi påminna
endast om de första landtbruks- och navigationsskolorna,
hvilka under denna tid anlades;
ombildningen af Landtbruksakademien, utfärdandet
af en ny handels-, fabriks- och handtverksordning,
med upphäfvande af skråinrättningarna
m. m.
1842 upphöjd i adlig värdighet, med
bibehållande af sitt fäderneärfda namn, utnämndes
han, då han 1847 utträdde ur statsrådet, till
landshöfding i Göteborgs och Bohus län, hvilket
ämbete han innehade till 1864.
Ledamot af
ridderskapet och adeln vid de åtta sista ståndsriksdagarna,
valdes F. 1866 af Göteborgs och
Bohus län till led. af Första kammaren som
han tillhörde till och med 1878 års riksdag. Han
var därvid 1867 led. af statsutskottet, vice talman
1868–72 och under en del af 1875 års riksdag,
och hans ord vägde tungt i kammarens rådslag.
1867–71 var han tillika ordf. i riksbankens styrelse.
Allt ifrån ungdomen hängifven naturvetenskaperna,
ägnade han dessa sin tjänst på
lediga stunder, och vann sig, under det fäderneslandet
i honom endast såg den utmärkte ämbetsmannen,
bland Europas lärde ett namn såsom
skarpsynt forskare och författare i entomologien.
Tillsammans med Schönherr utarbetade han det
stora verket Genera et species Curculionidum,
tryckt i 6 delar i Paris 1838–44, samt har
skrifvit flera monografier i Bohemans Insecta
Caffrariæ 1848–57 och meddelat flera uppsatser
i Vetenskapsakad. och Göteborgs Vetenskaps- och
Vitterhetssamhälles handlingar m. m. I sina 1880
utgifna Skildringar ur det offentliga lifvet har
han lämnat viktiga bidrag till samtidens historia.
Ledamot af Vet.-akad., Vitt.-samhället, hedersledamot
af Landtbruksakad., Vetenskapssocieteten
i Uppsala och Vitt.-, Hist.- och Antikv.-akad.
samt arbetande och korresponderande ledamot af
en mängd utländska vetenskapliga akademier och
sällskap.
Död i Stockholm d. 28 maj 1884.
Gift 1823 med Laura Adolfina Sturtzenbecker.
2 Fåhræus, Johan Fredrik, statsråd, generaltulldirektör.
Född på Slite på
Gottland d. 23 mars 1796; den
föregåendes tvillingbror.
F. blef efter fem års studier i Uppsala
och därstädes aflagda examina,
1816, antagen till e. o.
kanslist i handels- och finansexpeditionen
och anställd i lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
