- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:408

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grotius, Hugo - Grubb, Nils Nilsson - Grubbe - 1. Grubbe, Kristoffer Larsson - 2. Grubbe, Samuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underhållsbref på två tusen riksd. årligen.

Under öfverresan till Tyskland råkade fartyget
ut för svåra stormar. Den gamle mannen, förut
sjuklig och svag, blef af resans besvärligheter så
medtagen, att han, efter landstigningen i Rostock,
afled inom några dagar d. 28 aug. 1645.

Hade drottning Kristina någon tid misskänt Grotii
värde, så godtgjorde hon detta på allt sätt efter
hans död. Hon yttrade sig alltid med den största
beundran om hans person och skrifter, samt inköpte
och lät föra till Stockholm hela hans
efterlämnade boksamling. G. var den moderna
s. k. naturrättens egentlige grundläggare och
lade grunden till den filosofiska rättsläran såsom
en från etik och religionslära skild vetenskap.
Grotii förnämsta arbeten äro: den ofvannämnda
De jure belli et pacis; Annales et historiæ de
rebus Belgicis; Annotationes in Novum Testam.;
De veritate religionis Ohristianæ; Epistolæ ad
Gallos; Göthernas historia
, för hvilken sistnämnda
handskrift drottning Kristina betalade tre
tusen riksd.; Poëmata, m. m.

Gift med Maria
van Reijgersberger
.


Grubb, Nils Nilsson, präst. Härstammade från
en ansedd släkt i Norrland och föddes i Umeå
1681.

Efter tre års studier i Uppsala begaf
sig G. utomlands, besökte därunder flera främmande
högskolor, såsom Königsberg, Tübingen,
och Halle, predikade 1706 för Carl XII i Altranstadt
och promoverades året därefter i Wittenberg
till filosofie doktor. Utnämnd kort därefter till
filosofie adjunkt i Greifswald, förordnades han 1710
till hist. et moral. professor därstädes, men fick
redan följande året fullmakt såsom kyrkoherde i
Umeå. Innan han återvände till fäderneslandet,
företog han en resa genom Holland och England
och återkom till Sverige 1713.

Redan under sin vistelse i Halle misstänkt för pietistiska
böjelser, ålades han att inför konsistorium och
ärkebiskopen undergå ett teologiskt förhör, hvarefter
han prästvigdes i Hernösand.

Hans nit
för kyrkotuktens upprätthållande ådrog honom
emellertid återigen beskyllningar för illärighet,
så att under riksdagen 1719 en särskild kommission
måste nedsättas för att undersöka förhållandet,
hvilken kommission likväl alldeles frikände
honom. Återkommen till Umeå, lär han
råkat i nya strider med församlingen. Men innan
dessa hunno blifva föremål för några vidare
undersökningar, afled han 1724.

Af hans
skrifter märker: Otium Lubecense 1712, Berättelse
om det s. k. Kyrko-oväsendet i Umeå stad

1721, De rätte kristnes dagliga kors, utg. efter
författarens död 1739, m. m.

Gift 1713 med
Anna Charlotte Adelcrantz.


Grubbe, svensk ätt, som 1645 erhöll adlig
värdighet med


1. Grubbe, Kristoffer Larsson, ämbetsman,
skriftställare. Född i Linköping d. 30 juni 1593.

Kristoffer Larsson Grubb, som han kallade sig
i sina skrifter och före sitt adlande, blef efter
idkade studier och utländska resor först skrifvare
i furstliga kansliet på Vadstena slott 1616 och därefter
anställd i k. kansliet 1619. Två år senare förordnad
till sekreterare på Kalmar slott, utnämndes
han 1633 till sekreterare vid svenska kansliet
i Tyskland, blef 1636 president (borgmästare) i
Kalmar och 1641 tillika häradshöfding i Ölands
södra mot.

1645 adlad med namnet Grubbe,
upptog han med kunglig tillåtelse Stjernfeltska
vapnet, efter sin svärfar och svåger, som förut
hade aflidit.

Tillförordnad landshöfding i Kalmar
län 1665–1672; död på sin egendom Stjernemo
i Småland d. 24 aug. 1681.

G. var en
grundlärd man och har efterlämnat några arbeten,
såsom Penu proverbiale, thet är ett ymnigt
förråd aff allehanda gamble och nye Svenske
ordseder och lärespråk
1665, utan tvifvel den
yppersta ordspråkssamling inom hela 1600-talets
europeiska litteratur; Breviarium Gustavianum,
thet är ett kort uttogh af konung Gustaf I:s
historia
1671, samt Prænomina Sueo-Gothica,
thet är samling af allehanda döpenamn
1675.

Gift 1: med Maria Olofsdotter, 2: 1630
med Kristina Stjernfelt, och hade i dessa två
giften tjugufem barn.


2. Grubbe, Samuel, filosofisk skriftställare.
Född på Segloraberg i Västergötland
d. 19 febr. 1786. Föräldrar:
majoren Carl Kristoffer
Grubbe
och Ulrika Schütz; den
förres ättling i sjätte led.

Efter den vanliga skoltiden blef
G. student i Uppsala 1802 och
mottog fyra år senare lagerkransen,
såsom magister primus. Efter att ha blifvit
kallad till docent i teoretisk filosofi s. å. och någon
tid därefter föreslagen till adjunkt, utnämndes
han vid nämnda universitet 1813 till professor i
logik och metafysik hvilken lärostol han 1827
utbytte mot professuren i etik och politik. Samtidigt
med Biberg och jämte honom målsman för
den filosofiska vetenskapen vid rikets första högskola,
öfverträffades han af den förre måhända i
spekulationens djup, men öfverglänste honom så
mycket mera i stilens behag och framställningens
klarhet. Denna ovanliga stilistiska förmåga bemärktes
äfven af Svenska akademien, som, efter
att 1827 tilldelat G. Lundbladska priset, 1830
kallade honom till sin ledamot efter Leopold.
Året förut hade han blifvit invald i Vitt.-, Hist.- och
Ant.-akad.; 1837 kallades han äfven af Vet.-akad.
till en af dess ledamöter.

Egentligen
skapad för universitetet och vetenskapen, fördes
han likväl af omständigheterna in på den politiska
banan. Vid den omskapning, så väl till
organisation som personal, som konungens rådskammare
undergick 1840, inkallades G., som vid
1834–35 års riksdag representerat universitetet i
prästeståndet, i statsrådet och satt där till 1844,
då han efter begärdt och erhållet entledigande
återvände till Uppsala.

Död i Uppsala d. 6
nov. 1853.

Bland hans rikhaltiga skrifter må
företrädesvis nämnas: Om förhållandet mellan
religion och moralitet
1812, Öfversigt af filosofiens
närvarande tillstånd
1821, Bidrag till
utredandet af samhällslärans grundbegrepp

1826, Blick på utvecklingen af de filosofiska
undersökningarne om det sköna och den sköna
konsten under det senast förflutna halfva århundradet
,
i anledning af Svenska Akademiens
jubelfest (i Akad:s Handl.), <i>Filosofisk rätts- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free